Under de senaste decennierna har det skett en betydande strukturomvandling mot större men färre butiker på många dagligvarumarknader. Vi analyserar i vilken utsträckning nya stormarknader påverkar produktivitet och utslagning bland existerande butiker på lokala marknader. Lågproduktiva butiker slås ut och de butiker som överlever tvingas bli mer produktiva. Att stormarknader driver produktivitetstillväxten i existerande butiker är intressant eftersom nyetableringen av butiker är reglerad i många länder.
En utmärkande trend på många dagligvarumarknader är att stora "big-box"-butiker har öppnat samtidigt som totala antalet butiker har minskat. Det mest kända exemplet är Wal-Marts expansion i USA som visats leda till lägre priser och utslagning av små butiker, den så kallade ”Wal-Mart-effekten”. I Europa finns en liknande trend med butikskedjor som Carrefour, Metro, Schwartz och Tesco. I Sverige har stormarknadskoncept växt sig starkare på senare år samtidigt som antalet dagligvarubutiker minskat från 36000 till 4400 under perioden 1950–2008.
I denna studie analyserar vi hur produktivitet kan mätas i dagligvarubutiker och hur nya stormarknader påverkar utslagning och produktivitet i kvarvarande butiker på lokala marknader.
Dagligvaruhandeln är intressant att studera på grund av att den utgör en stor del av den privata konsumtionen. Studien har även en direkt koppling till policyfrågor. Nyetablering av butiker är nämligen reglerad i de flesta OECD-länder och regleringen är striktare i Europa än i USA. I Sverige är det kommunerna som bestämmer om, och i så fall var nya butiker tillåts att etablera sig på lokala marknader.
Nytt sätt att mäta produktivitet i handeln
Ett produktivitetsmått ska visa hur effektivt en butik kan utnyttja sin kapacitet, vilken består av insatsfaktorer såsom arbetskraft och kapital. Hur ser omvandlingsprocessen från insatsvaror till såld kvantitet ut? För att beräkna ett mått på denna ”icke-observerbara” produktivitet utvecklar vi en modell som beskriver butikernas beteende. Vi tar hänsyn till att butikerna konkurrerar på lokala marknader samt att butiksägarna är framåtblickade i sina strategiska beslut och reagerar olika på konkurrens från nya stormarknader.
Modellen tillämpas på detaljerade data för samtliga dagligvarubutiker i Sverige under perioden 1996–2002. Eftersom det är svårt att mäta såld kvantitet i dagligvaruhandeln används ofta data på försäljning. Butiker som sätter höga priser, till exempel på grund av ett bra geografiskt läge, kan då verka mer produktiva än de faktiskt är. För att få fram ett korrekt mått på produktivitet tar vi därför hänsyn till att butikerna har marknadsmakt att bestämma över sina egna priser.
Stormarknader leder till högre produktivitet eller utslagning
Vi finner att stormarknader som öppnas leder till att lågproduktiva butiker slår igen. De butiker som överlever tvingas öka sin produktivitet. Bland de kvarvarande butikerna är det de med lägst produktivitet som ökar sin produktivitet mest. Det handlar alltså om att vinna eller försvinna för småbutiker. Sammantaget leder ökad konkurrens från stormarknader till ökad produktivitetstillväxt i svensk dagligvaruhandel.
Resultaten är intressanta för utformningen och tillämpningen av plan- och bygglagen. Fördelarna i termer av ökad produktivitet behöver dock ställas mot potentiella effekter på miljö och sämre geografisk tillgänglighet.
IFN Working Paper 898, "Productivity Dynamics and the Role of “Big-Box” Entrants in Retailing", har författats av Florin Maican, IFN och Göteborgs Universitet och Matilda Orth, IFN.
