Barn som växer upp med en förälder som har ekonomiskt bistånd (socialbidrag) har visserligen högre sannolikhet att själv ha ekonomiskt bistånd som vuxna. Men resultaten i denna forskningsrapport tyder på att det inte beror på biståndstagandet i sig utan på andra faktorer.
I debatten uttrycks ibland en oro för att mottagande av ekonomiskt bistånd ska ”sprida sig” mellan individer, d.v.s. att en individs bidragstagande har effekter på andra individers sannolikhet att få ekonomiskt bistånd. Ett exempel på en sådan spridningseffekt är att barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd oftare får ekonomiskt bistånd som vuxna.
I denna forskningsrapport konstaterar vi att det finns ett starkt samband mellan föräldrars och barns mottagande av ekonomiskt bistånd. Sambandet är starkast om föräldrarna får bistånd när barnen är i tonåren. Men är det verkligen föräldrarnas biståndsmottagande som påverkar barnen eller är det andra faktorer? För att hitta ett orsakssamband jämför vi syskonpar där det ena men inte det andra syskonet bott med föräldrarna när de fått bistånd. Studien följer syskonpar där det skiljer åtta år mellan syskonen.
Resultaten visar inga tecken på att det är föräldrarnas mottagande av bistånd som är orsaken till att barnen får bistånd som vuxna när syskonen jämförs på det här sättet. Denna slutsats gäller i alla fall för familjer med relativt kortvarigt biståndsbehov. Sambandet mellan föräldrar och barn beror troligen på andra omständigheter än biståndet, som påverkar både föräldrarna och barnen, men som vi inte kan observera i datamaterialet.
Syskonjämförelse
Rapporten bygger på information om ekonomiskt bistånd hos föräldrar och barn under perioden 1990–2007. För att kontrollera för omständigheter som är specifika för varje familj jämförs barn födda 1981–83 med deras äldre syskon födda 1973–1975. I studien ingår cirka 5 000 familjer, varav ungefär 180 hade fått bistånd när det yngre barnet var i de sena tonåren.
IFN WP nr 894, "Is Welfare Dependency Inherited? Estimating the Causal Welfare Transmission Effects Using Swedish Sibling Data", har författats av Karin Edmark (IFN) och Kajsa Hanspers (Uppsala universitet).
