Industrier i länder med starka rättsliga institutioner tenderar att specialisera sig på produktion och export av varor där produktionsprocessen är beroende av välfungerande kontrakt mellan företag. Rättsväsendet spelar dock en mindre roll för industrier där producenter i en större utsträckning också äger produktionen av insatsvarorna. Samtidigt är tillgången till krediter viktig för dessa företag så att vertikal integration kan finansieras.
Många studier tyder på att länders produktivitet och komparativa fördelar till stor del beror på välfungerande rättsliga institutioner, såsom en effektiv kontraktsrätt och ett väl fungerande domstolssystem. Ett starkt rättsväsende gör att företag kan lita på kontrakt och avtal som de har med varandra. Dessa kontrakt är särskilt viktiga när det rör insatsvaror som ska produceras och anpassas för en särskild kund. Ett exempel är underleverantörerna av komponenter specialiserade för en särskild industrikund såsom en mobiltillverkare. Dessa underleverantörer är mycket sårbara om kunden bryter kontrakt i sista stund och är därför mycket beroende av att köpeavtalet följs. Utan välfungerande kontrakt kan inte underleverantörerna lita på att de kommer få full betalning från kunden efter att de har tillverkat den specialiserade insatsvaran. Detta gör att underleverantörerna är mindre motiverade att producera insatsvaran i första hand. Denna situation kallas ”the holdup problem” inom nationalekonomin och leder till en mindre effektiv produktion av slutvaran eftersom produktionen av komponenter blir mer krånglig.
Ägande av underleverantörer spelar roll
Denna studie visar att export av dessa kontraktsberoende eller ”komplexa” varor är mindre känslig för hur välfungerande rättsväsendet är när producenter av slutvaran tenderar att äga underleverantörerna. Detta visas i studien genom en undersökning av sambandet mellan olika länders rättsväsende och deras export av olika typer av slutvaror. Dessa varor varierar i termer av hur pass specialiserade insatsvarorna är och i vilken utsträckning företagen äger sina underleverantörer (så kallad uppströms vertikal integration).
Tillgång till krediter möjliggör vertikal integration
Studien visar också att industrier som producerar dessa komplexa slutvaror med specialiserade insatsvaror under vertikalt integrerade förhållanden gynnas av att befinna sig i länder med välfungerande finansiella marknader. Tillgång till krediter tillåter slutvaruproducenter att köpa insatsvaruproduktion när det är nödvändigt, vilket gör den egna produktionen mer effektiv. På så sätt kan välfungerande finansiella institutioner skapa komparativa fördelar i produktion av komplexa slutvaror.
Detta resultat kan vara till nytta vid olika policybeslut. För det första kan resultatet bidra till ökad förståelse för hur effekten av förbättrade samhällsinstitutioner kan skilja sig åt mellan olika sektorer beroende på förekomsten av uppströms vertikal integration. Resultaten kan också hjälpa till att förutsäga hur utvecklingen av rätts- och finansväsende i u-länder kommer att påverka deras exportmönster i framtiden.
IFN Working Paper 879, "Institution-Driven Comparative Advantage, Complex Goods and Organizational Choice", är författat av Shon Ferguson, Institutet för Näringslivsforskning, och Sara Formai, Stockholm School of Economics.
