Att en persons arbetsutbud kan hämmas av socialförsäkringssystemets utformning är sedan länge känt men hur familjens arbetsutbud påverkas är ännu oklart. I denna studie används den svenska sjukförsäkringsreformen 1987 för att undersöka hur en makas/makes arbetsutbud påverkas av partnerns sjukförsäkringsskydd. Resultaten visar att en ökad ersättningsnivå av sjukpenningen för partnern leder till att makan/maken i genomsnitt ökade sin sjukfrånvaro. Denna effekt förefaller främst att vara ett utfall av det ökade försäkringsskyddet.
Sjukförsäkringsreformen 1987 innebar att kommunal- och privatanställda fick en höjd sjukpenningsersättning. Statsanställda omfattades inte. Statsanställda gifta med kommunal- eller privatanställda var således indirekt påverkade av reformen via sin partner. Sjukfrånvarobeteendet hos denna grupp av statsanställda jämförs sedan med statsanställda som är gifta med andra statsanställda, en grupp helt opåverkade av reformen. Denna jämförelse tillåter oss att utröna hur makans/makens arbetsutbud påverkas av partnerns sjukförsäkringsskydd.
Men varför skulle den ena partnerns sjukförsäkring undantränga den andre partnerns arbetsutbud? Tanken är här att med en gemensam hushållsbudget kommer den enskilde partnerns arbetsutbud att fungera som en inkomstförsäkring för framtida ekonomiska chocker för familjen. Betydelsen av denna interna familjeförsäkring kommer delvis att påverkas av vilken inkomstförsäkring som erbjuds via socialförsäkringssystemet. En ökad inkomstgaranti, såsom höjd sjukpenning, ökar den framtida förväntade inkomsten och minskar familjeförsäkringens betydelse. Den indirekt påverkade partnern kommer således att påverkas via en inkomsteffekt som förenklat kan delas upp i tre deleffekter: 1) en försäkringseffekt eftersom framtida sjukfrånvaro för den försäkrade (direkt påverkade partnern) blir mindre kostsam, 2) en direkt inkomsteffekt om den försäkrade förändrar sitt arbetsutbud på grund av den höjda ersättningen, 3) en ledighetseffekt om äkta makar tar tillfället i akt och spenderar mer fritid tillsammans.
Resultaten visar att antalet påbörjade sjukfall inte påverkades, men sjukfallslängden ökade med i genomsnitt 3,4 procent. Detta är inte ett utfall av en ledighetseffekt för när sjukfall som överlappade med partnerns exkluderas är resultatet opåverkat. När vi isolerar försäkringseffekten genom att kontrollera för den direkta inkomsteffekten ökar sjukfallslängden med 2,6 procent. Därmed tycks familjens arbetsutbud påverkas av den enskilde makans/makens socialförsäkringsskydd och den främsta orsaken till detta förefaller vara det extra försäkringsskydd som en socialförsäkring innebär.
IFN Working Paper nr 875, "Are Married Spouses Insured by their Partners’ Social Insurance?", är författat av Martin Olsson Stockholms universitet, IFN och IFAU samt Peter Skogman Thoursie, Stockholms Universitet och IFAU.
