Det blir allt vanligare att kommuner och landsting köper in tjänster från det privata näringslivet. Det har gjorts mycket ekonomisk forskning om hur sådan outsourcing av offentligt finansierade tjänster fungerar. Med hjälp av några av de senaste studierna går det idag att säga mer än tidigare om hur outsourcing fungerar för olika offentliga tjänster och om de bakomliggande ekonomiska mekanismerna. Generellt sett fungerar outsourcing relativt väl i offentlig sektor, speciellt för rutinmässiga tjänster som städning och sophämtning. För mer komplicerade tjänster där kvalitet är svårare att mäta och förstå är erfarenheterna mer blandade, med institutionsvård av ungdomar som ett tydligt exempel på negativa erfarenheter.
Genom att förändra drivkrafterna för olika slags innovationer påverkar outsourcing både kostnaderna för och kvaliteten på offentligt finansierade tjänster. Detta klargörs genom den teoretiska ”äganderättsansatsen” som kan kompletteras med konkurrenseffekter av två slag: Fler potentiella leverantörer innebär både en ökad chans att någon av dem säljer riktigt bra och billiga tjänster och att alla leverantör måste anstränga sig lite extra för att stå sig i konkurrensen.
En avgörande faktor för framgångsrik outsourcing är ändamålsenliga kontrakt. Möjligheterna att skriva sådana kontrakt varierar mellan olika verksamheter. Genom att klassificera de kontraktsproblem som finns får vi en belysning av förutsättningarna för outsourcing som bildar utgångspunkt för genomgången av empiriska studier.
I enlighet med den förhärskande uppfattningen visar vår sammanställning av den ekonomiska litteraturen att outsourcing ger lägre kostnader utan att detta går ut över kvaliteten på städning, sophämtning och liknande tjänster som det är relativt enkelt att skriva kontrakt om. Genom att gå igenom ett antal nyare empiriska studier kan vi diskutera erfarenheter från verksamheter som tidigare inte studerats, såsom fängelser, institutionsvård av ungdomar och arbetsförmedling. Dessa tjänster är förenade med större kontraktsproblem.
Även om outsourcing tycks fungera förvånansvärt väl för många tjänster är det tydligt att slutsatserna från de många tidigare studierna av enklare tjänster – inte minst sophämtning – inte låter sig generaliseras. Erfarenheterna av outsourcing av tjänster med särskilt stora kontraktsmässiga utmaningar – med institutionsvård av ungdomar som ledande exempel – är mer negativa än de erfarenheter som dokumenteras i tidigare litteratur.
En annan viktig slutsats är att den förhärskande uppfattningen att konkurrens är avgörande medan inslag av privat ägande spelar liten roll motsägs av nyare studier. I stället pekar senare års forskning på att ägande och konkurrens båda är viktiga förklaringar till hur väl outsourcing faller ut i offentlig sektor.
IFN Working Paper nr 874, “Outsourcing Public Services: Ownership, Competition, Quality and Contracting”, har författats av Fredrik Andersson (Lunds universitet och IFN) och Henrik Jordahl (IFN).
