Under senare tid har flera etablerade företag betalat höga priser för små innovativa företag som verkar på marknader som karakteriseras av nätverkseffekter. Ett exempel är eBays köp år 2005 av Skype för 2,6 miljarder dollar. Vår studie visar att uppköpen sker till höga priser på grund av budkonkurrens mellan etablerade företag som är villiga att betala för att hålla dessa innovativa småföretag borta från rivalerna. Detta leder till en tendens bland entreprenörer att sälja sina företag, samt till en hög innovationstakt. Konkurrensmyndigheter bör beakta marknaden för innovativa småföretag i beslut om kompabilitet: för hög kompabilitet kan pressa ner uppköpspriserna medan en för låg kompabilitet kan leda till att budkonkurrensen uteblir.
Under det senaste decenniet har flera uppköp gjorts till höga priser där målbolagen varit små företag som verkar på marknader som karakteriseras av nätverkseffekter. Med nätverkseffekter avses att produkter eller tjänster som säljs på marknaden ökar i värde med antalet användare. Vad kan förklara höga uppköpspriser på dessa företag? Hur påverkar det entreprenörers incitament att ta nya innovationer till marknaden? Borde konkurrenslagstiftningen beakta marknaden för innovativa småföretag? För att svara på dessa frågor utvecklar vi i denna studie en teoretisk modell som tillåter en analys av interaktionen mellan marknaden för innovativa småföretag, innovations-incitament, konkurrenslagstiftning och nätverkseffekter.
Centrala aspekter är att valet mellan att sälja sitt företag och att stanna kvar på marknaden påverkas av hur mycket köparna är villiga att betala för företaget men också av hur mycket de är villiga att betala för att hålla det borta från konkurrenterna. På marknader som karakteriseras av starka nätverkseffekter är det viktigt att få en fördel över konkurrenterna, eftersom det leder till att fler använder företagets produkt och därigenom ökar värdet på produkten. Detta leder till höga uppköpspriser, vilket påverkar incitamenten för entreprenörer att ta fram nya innovationer genom att de inser att de kan sälja sina innovationer till etablerade företag.
På marknader med nätverkseffekter är det vanligt att konkurrensmyndigheter eftersträvar att öka kompabiliteten. Kompabilitet avser i vilken utsträckning värdet på en produkt beror på mängden konkurrerande produkter som används, istället för att bara bero på antalet användare av produkten själv. Motivet till att understödja kompabilitet är att om nätverkseffekterna är starka kan det vara svårt för mindre företag att etablera sig på marknaden. Men hur påverkar kompatibilitet marknaden för små entreprenörsdrivna företag?
Vår studie visar att för hög kompabilitet kan vara skadlig för innovationstakten. Ökad kompabilitet jämnar ut skillnader mellan företagen på marknaden och därigenom blir det mindre viktigt att vara det företag som har den största användarbasen. Incitamenten att betala mycket för små innovativa företag för att hålla dem borta från konkurrenterna minskar, vilket gör att uppköpspriserna minskar och därigenom minskar även incitamenten för entreprenörer att ta fram nya innovationer. Samtidigt är det viktigt att konkurrensmyndigheter kan garantera att tillräcklig budkonkurrens för entreprenörsdrivna företag existerar. En för låg nivå av kompabilitet kan leda till att marknaden monopoliseras, vilket eliminerar all budkonkurrens. Det är alltså viktigt att man balanserar behovet av kompabilitet så att kompabilitetsnivån varken är för hög eller för låg.
IFN Working Paper nr 867, "Acquisitions, Entry and Innovation in Network Industries", är författat av Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Joacim Tåg, Institutet för Näringslivsforskning.
