I denna studie undersöker vi hur arvingars inkomster påverkas av arv. Resultaten visar att ju större arvsbeloppet är, desto lägre blir arbetsinkomsterna åren efter att arvet erhålls. Vi finner även tecken på att arbetsinkomsten minskar långt innan arvet kommer. Kapitalinkomsterna ökar efter det att arvet erhålls, men effekten klingar av efter ett par år. Våra resultat tyder på att arven delvis är förväntade, delvis inte förväntade.
Redan i slutet av 1800-talet argumenterade Andrew Carnegie och Alfred Nobel för att de som ärver stora belopp kommer att minska sina ansträngningar i arbetslivet och därför kommer att leva ett mindre värdigt liv. Föräldrar bör därför vara restriktiva att efterlämna arv till sina barn. Även om det är få som får så stora arv som Carnegie och Nobel hade i åtanke, har en allt förmögnare äldre befolkning lett till att det i dag är många som får betydande arv.
I vår studie undersöker vi hur arv påverkar arbets- och kapitalinkomster. Vår analys baseras på svenska registerdata över ett urval personer som avled i Stockholm år 2004 och deras arvingar. Den genomsnittlige arvingen är 50 år och ärver cirka 300 000 kronor. Vi följer arvingarnas inkomster under nio år; fyra år före och fyra år efter att de ärver, för att avgöra när effekter inträffar och om de förändras över tiden.
En grundläggande utmaning när man ska skatta effekterna av arv på arbets- och kapitalinkomster är att de med höga inkomster också kan förväntas ärva mer. Dessutom kan egenskaper hos arvingarna som vi inte kan observera, som t.ex. riskbenägenhet, preferenser för fritid, uppfostran etc., vara korrelerade med både arvsbelopp och inkomster. Vi måste ta hänsyn till detta för att inte få missvisande skattningar. Vi hanterar dessa problem genom att skatta statistiska modeller med s.k. individspecifika fixa effekter. Detta kan vi göra eftersom vi har tillgång till paneldata.
Våra resultat visar att större arvsbelopp leder till lägre arbetsinkomster under varje år av de fyra åren efter att arven mottagits. Effekterna är både statistiskt säkerställda och ekonomiskt betydelsefulla. Den genomsnittlige arvingen minskar sin arbetsinkomst med cirka 70 procent av arvsbeloppet under åren fram till pensionering. Vi finner även tecken på förväntningseffekter som påverkar arbetsutbudet redan före överföringen. Till skillnad från tidigare studier finner vi att effekterna är bestående över tiden och att effekterna är avsevärda. Våra resultat tyder på att arven delvis är förväntade, delvis inte förväntade.
Vad gäller kapitalinkomster finner vi positiva effekter för samtliga år efter arvet. Dessa effekter är dock tydligt avtagande över tiden till skillnad från effekterna på arbetsinkomst. På kort sikt är dock ökningen av kapitalinkomst större än minskningen i arbetsinkomst. Detta kan tolkas som att arvingarna har fått det bättre både genom mer fritid och högre disponibel inkomst.
Sammanfattningsvis tyder våra resultat på att Nobels och Carnegies farhågor att arv tenderar att minska arbetsutbudet verkar gälla även för arvsbelopp som inte är bland de allra största.
IFN WP nr 866, "Carnegie Visits Nobel: Do Inheritances Affect Labor and Capital Income?", har författats av Mikael Elinder (IFN och Uppsala universitet), Oscar Erixson (Uppsala universitet) och Henry Ohlsson (Uppsala universitet).
