Under det senaste decenniet har riskkapitalbolag blivit viktiga ägare av företag. I denna uppsats presenteras en översikt av den empiriska forskningen om uppköp av etablerade bolag gjorda av riskkapitalbolag (private equity buyouts). Studierna visar att uppköpen har reala ekonomiska effekter på målbolagen. Antalet anställda tenderar att minska aningen efter uppköp i USA och Storbritannien, men öka i Frankrike. Generellt sett ökar lönenivån i företagen och det finns starka belägg för produktivitetsökningar. Resultaten är blandade huruvida de långsiktiga investeringarna i målbolagen ökar eller minskar; ej heller finns det klara belägg för att konkursrisken ökar. Sammanfattningsvis pekar forskningen på att riskkapitalbolag bidrar till frigörande av produktiva resurser i samhället.
Private equity buyouts, eller leveraged buyouts, är förvärv av etablerade företag utförda med hög belåning av riskkapitalbolag som via riskkapitalfonder med förutbestämd livstid investerar kapital från institutionella investerare. I denna översikt sammanfattas den nationalekonomiska litteraturen om de samhällsekonomiska effekter som företagsförvärv utförda av riskkapitalbolag har.
Empiriska studier av uppköp av etablerade bolag (private equity buyouts) visar att uppköpen för med sig reala ekonomiska effekter på målbolagen. Antalet anställda tenderar att minska aningen efter uppköp i USA och Storbritannien, men öka i Frankrike. Generellt sett ökar lönenivån i företagen och det finns mycket starka belägg för produktivitetsökningar efter uppköpet. Resultaten är blandade huruvida de långsiktiga investeringarna i målbolagen ökar eller minskar (dock finns belägg för att man fokuserar sina investeringar i historiskt viktiga nischer). Det finns inte heller några entydiga belägg för att konkursrisken ökar efter ett uppköp. En viktig detalj är att det finns klara skillnader mellan länder och över tiden, vilket tyder på att det institutionella ramverket är viktigt samt att riskkapitalindustrin och de åtgärder man inför efter ett uppköp har utvecklats över tiden.
Dessa förändringar i målbolagen förstås enklast som en reaktion på förbättrad styrning. Riskkapitalbolag är aktiva ägare som genom koncentrerat ägarskap, prestationsbaserade löner och ökad skuldsättning effektivt kan få ledningen och organisationen att verka i ägarnas intressen (så kallade ”agency problem” minskas). Detta leder till produktivitetsvinster genom omorganisering av arbetskraft, förvärv, försäljningar, och en fokusering i de långsiktiga investeringar som görs. Utöver detta introducerar en ägarföränding nya möjligheter att bryta implicita kontrakt och skapa en föränding i organisationen. Riskkapitalbolag skjuter även till kapital och omstruktureringskunskap som behövs för tillväxt. Starka incitament till omstrukturering genereras även genom att riskkapitalbolag är temporära ägare som ofta får flera bud på målföretagen efter omstruktureringen. Man kan då dra nytta av att köpare är villiga att betala både för målbolaget och för att hålla det borta från konkurrenter.
Sammanfattningsvis pekar den akademiska litteraturen på att riskkapitalbolag fungerar som katalysatorer för förändring genom att frigöra resurser för produktivt användande och är därmed en positiv kraft i samhället.
IFN Working Paper nr 851, "The Real Economics of Private Equity Buyouts", är författat av Joacim Tåg, Institutet för Näringslivsforskning.
