I uppsatsen konstrueras en allmän-jämviktsmodell av världen med dynamik, där varje land kan investera i produktivitet och där produktivitetsökningar drivs dels av investeringar av landet självt och dels av spillovers från andra länders investeringar. Modellen visar att den långsiktiga produktivitetsfördelningen kan vara uppdelad i två skilda grupper; en grupp av länder med hög produktivitet och en grupp av länder med låg produktivitet. Detta inträffar om spillovereffekten är tillräckligt svag. Om spillovereffekten istället är stark, består fördelningen av endast en grupp.
Hur kan vi förklara inkomstskillnader mellan länder? Studier visar att en betydande del av inkomstskillnaderna består av skillnader i total-faktor-produktivitet (TFP). För att kunna förstå vad som genererar inkomstskillnader måste vi alltså förstå vad som genererar skillnader i produktivitet. Denna uppsats presenterar en teori för vad som formar produktivitetsfördelningen mellan länder.
Teorins grundläggande mekanism bygger på den modell för teknologiska framsteg som lanserades av de amerikanska forskarna Nelson och Phelps på 1960-talet. Där drivs tillväxt i teknologinivå dels av investeringar av landet självt och dels av spillovers från "teknologifronten", som utgörs av de mest avancerade ländernas investeringar i teknologi. I vår uppsats ställs frågan: Om enskilda länder gör teknologiska framsteg i enlighet med denna modell och varje land strävar efter att maximera nyttan för sina invånare, vad blir då produktivitetsfördelningen i världen i jämvikt?
För att besvara denna fråga konstruerar vi en allmän jämviktsmodell av världsekonomin. I modellen har alla länder samma teknologier och alla kan investera i produktivitet. Produktivitetsökningar drivs dels av investeringar gjorda av landet självt och dels av spillovers från andra länders investeringar. Förekomsten av spillovers i produktivitet är en faktor som skapar konvergens mellan länder, men det finns också en motverkande faktor som kan ge divergens: landsspecifika dynamiska vinster från investeringar i produktivitet. Produktivitetsfördelningen och världens genomsnittliga tillväxttakt bestäms endogent i modellen.
Uppsatsens huvudresultat är att den långsiktiga produktivitetsfördelningen kan bestå av två skilda grupper; en grupp av länder med hög produktivitet och en grupp av länder med låg produktivitet. Detta inträffar om spillovereffekten är tillräckligt svag. Om spillovereffekten istället är stark, består fördelningen av endast en grupp. Även i detta fall kan det dock finnas stora skillnader i produktivitet mellan länderna inom gruppen.
IFN Working Paper nr 850, "The World Distribution of Productivity: Country TFP Choice in a Nelson-Phelps Economy", har författats av Erika Färnstrand Damsgaard, (IFN) och Per Krusell, Institute for International Economic Studies, CAERP, CEPR, and NBER.
