Denna uppsats behandlar hur utvinning av ändliga naturresurser bör förläggas över tiden och när ekonomin bör övergå till att använda nya teknologier som baseras på förnyelsebara naturresurser. Den analyserar även hur dessa beslut påverkas av industrialiseringen av utvecklingsländer som Indien och Kina, vilket medför en stor ökning av efterfrågan på naturresurser. Den teoretiska modellen kalibreras för att beskriva utvinning av olja och slutsatsen är att industrialiseringen medför att alternativa teknologier för energiproduktion anammas tidigare.
Den snabba industrialisering som pågått i utvecklingsländer som Indien och Kina de senaste åren har genererat en markant ökning av efterfrågan på ändliga naturresurser. Exempelvis svarade Indien och Kina år 2007 för cirka 35 procent av den globala användningen av stål, och mellan 1996 och 2006 ökade ländernas oljekonsumtion med ca 180 procent. Denna snabba ökning har resulterat i ökad utvinning, ökade priser på råvaror, och ett ökat intresse för hur ändliga naturresurser bör utvinnas. I vilken takt bör utvinningen ske? När bör ekonomin övergå till att använda teknologier som inte är beroende av ändliga resurser, och hur bör övergången genomföras?
För att analysera dessa frågor konstruerar jag en teoretisk modell av världsekonomin som har två möjliga produktionsteknologier: en traditionell teknologi som använder ändliga naturresurser som råvara, och en alternativ teknologi, som inte är beroende av ändliga naturresurser. Modellen visar att den optimala resursutvinningen och tidpunkten för att byta till alternativa teknologier beror på fördelningen av kapital mellan de två produktionsteknologierna och på ekonomins kapitalstock i förhållande till naturresursstocken. Om kapitalstocken är stor i förhållande till naturresursstocken kommer den alternativa teknologin att anammas omedelbart. De två teknologierna används sedan sida vid sida tills den ändliga naturresursen överges. Om kapitalstocken istället är liten i förhållande till naturresursstocken kommer den alternativa teknologin att anammas först med fördröjning och naturresursen överges vid en senare tidpunkt. Anledningen är att om någon utvinning av naturresursen sker, är det optimalt att i första hand allokera kapital till den traditionella teknologin, och i andra hand till den alternativa teknologin. Om kapitalstocken är stor i förhållande till naturresursstocken kommer utvinningen konstant att minska över tiden. Om kapitalstocken istället är liten ökar utvinningen initialt, medan kapitalstocken byggs upp, därefter minskar utvinningen.
I modellen analyseras sedan hur utvinning av ändliga resurser och anammandet av ny teknologi påverkas av industrialiseringen av stora utvecklingsländer, som Indien och Kina. Modellen kalibreras för att beskriva utvinning av olja, en av de ändliga resurser som har störst påverkan på ekonomin. Modellen visar att industrialiseringen medför att alternativa teknologier för energiproduktion anammas tidigare. En anledning till detta är att industrialiseringen medför ökad produktion och samtidigt en ökning av den aggregerade kapitalstocken. Modellen visar också att industrialisering gör att oljeutvinningen tidigareläggs, men påverkar inte den totala mängden olja som utvinns.
