Hur påverkas multinationella företags intresse för utländska direktinvesteringar om företagets hemland och värdlandet för potentiella investeringar ingår ett skatteavtal? Den här uppsatsen försöker besvara denna fråga genom att undersöka svenska företags direktinvesteringar i 27 länder som tecknade bilaterala skatteavtal med Sverige under perioden 1965‒1998. Svenska företags intresse att etablera nya dotterbolag ökar efter ett skatteavtal, men företagen tenderar också att ändra inriktning på sin verksamhet efter att ett avtal ingåtts. En möjlig förklaring kan vara att skatteavtal minskar osäkerheten kring lönsamheten i en investering, samtidigt som möjligheterna att undvika skatt genom transaktioner mellan dotterbolag och moderbolaget i Sverige minskas.
Ibland ingår hemlandet och värdlandet skatteavtal, vilket påverkar multinationella företags beslut om direktinvesteringar på flera sätt. Å ena sidan bör ett sådant avtal leda till mindre möjligheter för multinationella företag att utnyttja skillnader i beskattning mellan länderna i syfte att undvika skatt. Allt annat lika borde detta minska intresset för en direktinvestering. Å andra sidan kan ett skatteavtal bringa klarhet i vilken beskattning som gäller vid en direktinvestering. Kan företaget till exempel undvika dubbelbeskattning? Genom att undanröja eventuell osäkerhet kring hur dotterbolagets vinster skall beskattas kan ett skatteavtal också underlätta för företaget vid en direktinvestering.
Vilken effekt skatteavtal faktiskt har på utländska direktinvesteringar blir därför en empirisk fråga. Denna uppsats utvecklar den tidigare litteratur som finns på området genom att undersöka hur bilaterala skatteavtal, tecknade mellan Sverige och 27 värdländer under perioden 1965‒1998, påverkar svenska företags direktinvesteringar i dessa länder. Genom att studera enskilda företags olika investeringsbeslut ges en unik inblick i denna fråga.
Uppsatsen visar att skatteavtal ökar sannolikheten för att ett svenskt företag etablerar ett nytt dotterbolag, medan omfattningen på en redan befintlig verksamhet inte påverkas nämnvärt. Inriktningen av verksamheten tenderar däremot att ändras; efter att länderna ingår ett skatteavtal minskar exporten till hemlandet medan importen av insatsvaror från hemlandet ökar. Ett sådant mönster skulle kunna vara konsistent med att den faktiska beskattningen i värdlandet ökar efter ett skatteavtal, vilket föranleder företagen att flytta vinster från dotterbolagen i värdlandet tillbaka till moderföretaget i Sverige eller till andra delar av koncernen.
