Att sittande regeringar gynnas av god ekonomisk utveckling är väl dokumenterat. Men vad menas med god ekonomisk utveckling? Är det hela landets ekonomi eller ekonomin i väljarnas region eller kommun som påverkar hur de röstar? I denna studie undersöks i vilken grad tillväxt och arbetslöshet på regional och kommunal nivå påverkar hur väljare röstar i svenska riksdagsval. Resultaten visar att regional ekonomisk utveckling spelar en betydande roll för om väljarna ska rösta på den sittande regeringen.
Politiker som hanterar ekonomin väl ska, om val fungerar på ett bra sätt, ha bättre chanser att bli återvalda än politiker som missköter ekonomin. En amerikansk studie visade redan 1971 att presidentens parti vann röster i representanthuset när landets ekonomi hade förbättrats under det föregående året. Sedan dess har åtskilliga studier, i flera länder och i olika politiska system, visat att goda makroekonomiska förhållanden gynnar den sittande regeringen.
Medan konsensus råder om att goda ekonomiska tider gynnar den sittande regeringen, vet vi mindre om i vilken grad väljare bryr sig om hela landets ekonomi eller bara hur väl det gått för den egna regionen eller kommunen. Dessutom vet vi inte vilka ekonomiska faktorer väljarna fäster vikt vid. Är det tillväxt eller arbetslöshet, eller båda?
En brittisk studie från 2001 visade att väljare verkade belöna regeringen i mycket större utsträckning om det hade gått bra för deras del av landet, jämfört med om deras privatekonomi eller landet som helhet hade gått bra. Studien baserades på en enkätundersökning i samband med 1997 års parlamentsval. Dessa resultat väckte frågan huruvida tidigare slutsatser – att hela landets ekonomi spelar roll för väljarna – har varit missvisande. Om man i den statistiska analysen inte tar hänsyn till att väljare möjligen röstar utifrån hur den lokala ekonomin utvecklas riskerar landets ekonomi felaktigt att verka viktigare för väljarna än vad den faktiskt är.
Dessutom väckte resultaten en annan intressant fråga. Varför skulle väljare fästa större vikt vid hur deras lokala ekonomi utvecklats än hur landets ekonomi utvecklats? Och vilka implikationer har det för i vilken mån väljare kan bedömas ha hela landets bästa för ögonen, det egna lokalområdets, eller möjligen bara sitt eget bästa för ögonen när de går till valurnorna? I den brittiska studien fick respondenterna svara på frågan om hur ekonomin utvecklats i deras del av landet. Vi vet därför varken vad som menas med ”deras del av Storbritannien” eller vilka ekonomiska faktorer respondenterna har i åtanke. Dessutom vet vi inte om resultaten går att generalisera till andra länder eller om de var specifika för valet 1997. Flera viktiga frågor återstår således att besvara.
I denna studie belyses flera av de ovan obesvarade frågorna genom att undersöka hur regional och kommunal arbetslöshet och tillväxt påverkar hur väljare röstar i svenska riksdagsval mellan 1985 och 2002. Med region avses det område som täcks av SVT:s regionalnyheter. På så vis får vi reda på hur mätbara ekonomiska villkor påverkar röstande. Genom att använda paneldatametoder och sex val minimeras risken att de erhållna resultaten beror på utelämnade faktorer. Samtidigt ökar även generaliserbarheten genom att flera val analyseras.
Resultaten stärker uppfattningen att den regionala ekonomin verkar viktig för hur väljare röstar. En procentenhet lägre regional arbetslöshet ökar stödet för den sittande regeringen med 1,7 procentenheter, vid given arbetslöshet på riksnivå. Högre regional tillväxt verkar också gynna regeringen, men effekten är inte statistiskt signifikant. Kommunal arbetslöshet och tillväxt verkar endast spela en mindre eller möjligen ingen roll för hur väljarna röstar.
