Industriens Utredningsinstitut (IUI) grundades 1939. På mindre än tio år växte det från en liten utredningsbyrå till ett ledande forskningsinstitut inriktat på mikroekonomiska problem. På basis av ett antal nyskrivna minnesuppsatser och biografier om tidigare IUI-forskare ges här en beskrivning av forskningsmiljön och vad som åstadkoms. Vidare diskuteras orsakerna till att institutet blev så framgångsrikt. Framställningen sträcker sig till slutet av 1970-talet, men mycket talar för att många av de framgångsfaktorer som identifierats fortfarande är giltiga.
Inför att Institutet för Näringslivsforskning/Industriens Utredningsinstitut skulle fylla 70 år 2009 inbjöds en rad tidigare IUI-forskare att skriva en personligt hållen uppsats om vad tiden vid IUI betytt för deras professionella och personliga utveckling. Resultatet blev en omfattande samlingsvolym, vilken utgör huvudkällan till denna framställning.
I denna uppsats dokumenteras IUI:s framgång och betydelse. Institutets betydelse för svensk samhällsforskning och samhällsdebatt är slående. Vilka faktorer var då nyckeln till institutets framgång? En första avgörande förutsättning var att det fanns en handfull enskilda personer med ett starkt samhällsintresse som hade en tydlig vision om vad de ville åstadkomma och förmåga att genomföra detta. De verksamhetsmål som redan från start sattes upp förutsatte en förmåga att samtidigt tillfredsställa huvudmännens och andra finansiärers krav på relevans och forskarnas och vetenskapssamhällets krav på integritet och hög inomvetenskaplig kvalitet.
Tidigt sjösattes och vårdades ett antal viktiga principer som inte var förhandlingsbara. Den viktigaste var att alla resultat ovillkorligen skulle publiceras. Detta skapade ett internt självförtroende att i alla lägen söka sanningen och gå ut med den oavsett vilka intressen detta utmanade.
Institutets ledning lyckades också skapa en kreativ forskningsmiljö. Det saknades formella hierarkier och det togs ett stort kollektivt ansvar för att höja kvaliteten på forskarnas rapporter via krävande formella och informella granskningar. Flödet av forskare genom organisationen och de livliga kontakterna med externa forskare bidrog också till att göra miljön kreativ.
Verksamheten vid IUI var heller inte kopplad till någon viss teori, metod eller skolbildning utan byggde på ett vidare förhållningssätt till ekonomiska problem, nämligen att institutets forskning skulle ha en hög utomvetenskaplig relevans. Därmed blev den egna forskningen efterfrågad av andra än forskarna själva – av finansiärer, politiker, näringslivsföreträdare och andra intressenter. Sådan efterfrågan utifrån har även på andra områden visat sig starkt befrämja såväl kreativiteten som produktiviteten.
Minnesuppsatserna och biografierna är publicerade i boken IFN/IUI 1939–2009. Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling, redigerad av Magnus Henrekson och utigven av Ekerlids Förlag. Boken lanserades vid ett jubileumssymposium den 2 september. Den finns tillgänglig i bokhandeln.
