Är det så att när en väljare väl har lagt ner röstsedeln i valurnan så kommer hon att börja rättfärdiga sitt val genom att ändra sina politiska åsikter så att valet framstår som mer självklart? Denna fråga har väckt såväl ekonomers som socialpsykologers och statsvetares intresse. Om det är så att väljare framöver blir ännu mer benägna att rösta på det parti de redan röstat på, vilket tidigare studier indikerat, så kan det ha betydande konsekvenser för demokratins funktionssätt. Mer specifikt skulle det kunna leda till att rådande politiska majoriteter får en fördel inför kommande val. Det skulle också innebära ett argument mot högt valdeltagande, eftersom högre valdeltagande leder till att fler väljare kommer att basera sina val på en manipulerad bild av partierna snarare än på partiernas faktiska kompetens eller politiska inriktning.
I denna uppsats undersöks frågan om röstningens attitydpåverkan empiriskt genom att studera unga väljare. Till skillnad från tidigare studier undersöks hur individers attityder strax före ett val påverkas av hur de tidigare har röstat. Eftersom attityder strax före val i mycket större utsträckning förutsäger partival än attityder mitt emellan val, argumenterar jag för att det är attityder före val vi bör undersöka om vi är intresserade av att ta reda på om de ovan diskuterade konsekvenserna för demokratins funktionssätt är rimliga.
Resultaten indikerar att tidigare röstning inte påverkar politiska attityder inför nästa val. Slutsatsen blir därför att de påstådda negativa konsekvenserna för demokratin inte har något stöd i data. Genom att data från både Sverige och USA analyserats ökar generaliserbarheten från studiens slutsatser.
För att kunna uttala mig om en kausal effekt av röstning på politiska attityder använder jag en metodologisk ansats som tidigare använts i litteraturen. Principen går ut på att man jämför två grupper av väljare som är ungefär lika gamla och som identifierar sig med samma parti, men där individerna i den ena gruppen var precis gamla nog för att få rösta i föregående val, medan den andra gruppen var för ung för att få delta i valet. Genom detta förfarande kan man anta att den enda skillnaden mellan grupperna är att den ena har röstat medan den andra inte har det. Eventuella skillnader i politiska attityder, vilka mäts emellan två val, kan därför relativt säkert tillskrivas tidigare röstande.
Idén om att tidigare röstning skulle påverka politiska attityder kommer från teorin om kognitiv dissonans som utvecklats inom socialpsykologin. Teorin förutsäger att beteende ofta kan påverka attityder och preferenser. Inom ekonomisk teori utgår man traditionellt från att attityder och preferenser bestämmer beteende och inte tvärtom. Teorin om kognitiv dissonans är därför kontroversiell, men har väckt ett stort intresse bland ekonomer under senare år.
