Kan utbildningsinstitutioner påverka valet att bli egenföretagare? Varierar effekten beroende på individuella egenskaper? I den här studien formuleras en teori som knyter samman individers egenskaper, det skolsystem de genomgår och valet att bli entreprenör. Hypoteser från teorin testas med hjälp av data från den svenska grundskolereformen i början av 1960-talet. Resultaten ger stöd för att individer med breda färdigheter har en större sannolikhet att bli egenföretagare om de genomgått det nya skolsystemet.
Entreprenörskap i form av egenföretagande ställer krav på färdigheter utanför kärnkompetensen; produkter måste marknadsföras, kunder vårdas och räkenskaper skötas. Forskning pekar även på att innovationer och kreativitet ofta består av kombinationer från olika färdighetsområden, vilket förutsätter breda kunskaper. Idén om entreprenören som en tusenkonstnär (eng. jack-of-all-trades) har en lång tradition och har på senare tid uppmärksammats i nationalekonomisk forskning.
I den teori som formuleras i uppsatsen ställs individen inför ett val att antingen bli entreprenör eller lönearbetare. Entreprenörskap kräver att individen utnyttjar fler av sina färdigheter – en svaghet i någon förmåga minskar möjligheten att få avkastning på andra färdigheter. Den som har störst sannolikhet att bli entreprenör är därmed den som har bredast färdigheter, dvs. en låg variation mellan nivån på olika färdigheter.
Hur påverkar då utbildningsväsendet de färdigheter som individer har med sig till arbetsmarknaden? Teorin fångar två aspekter av utbildningsinstitutioner: Utbildningens längd och läroplanens omfattning. Tre implikationer av teorin urskiljs. Den första är att sannolikheten för att en person med ojämn fördelning mellan olika talanger blir entreprenör minskar ju längre utbildningen är. Den andra är att längre utbildning ökar sannolikheten att individer med hög talang för sådana färdigheter som inte omfattas av läroplanen blir entreprenörer. Om läroplanen reformeras till att bli mer omfattande kan därför sannolikheten att bli entreprenör minska för de individer som hade en hög talang för just de färdigheter som före reformen låg utanför läroplanen.
Med hjälp av data från grundskolereformen kan implikationerna från teorin testas. Reformen av grundskolan hade de just nämnda implikationerna: Skolgången förlängdes för dem som tidigare hade gått i folkskolan (från 7/8 år till 9 år) och läroplanen breddades till mer praktiskt orienterade ämnen. I samband med grundskolereformen genomfördes en undersökning som omfattade ca 10 procent av samtliga individer födda 1948 och 1953. Man samlade in data för bakgrundsvariabler såsom föräldrarnas utbildning och hemkommun, resultat från ett intelligenstest, betyg samt information om fritidsintressen.
Utifrån dessa data kan ett variationsmått mellan olika typer av talanger och färdigheter skapas. Ett index över sådana praktiska färdigheter som i mycket högre utsträckning kom att ingå i läroplanen efter reformen kan även skapas. Vi undersöker sedan vilka effekter reformen hade på sannolikheten att bli egenföretagare (vilket är ett vanligt empiriskt mått på entreprenörskap) under åren 2001-06. Det visar sig att sannolikheten att en individ med hög variation mellan olika talanger blir egenföretagare minskar om denne genomgick den nya längre grundskolan. Sannolikheten minskar även för dem som hade höga praktiska färdigheter.
