Denna uppsats analyserar effekterna av ett starkare patentskydd på investeringar i FoU och innovationstakt. Uppsatsen presenterar en teori där patentskyddet påverkar ett nystartat företags val av teknologi. Teorin visar att starkare patentskydd i form av ökad patentbredd ger fler innovationer om specifika villkor är uppfyllda vad gäller etablerade företags investeringar i FoU, teknologiska förutsättningar, förekomsten av licensiering etc. I annat fall leder starkare patentskydd till färre innovationer.
De senaste två decennierna har det skett en förstärkning av patentskyddet i USA. Förstärkningen har tagit formen av ökad patentbredd, dvs. att ett givet patent skyddar ett större område runt den patenterade produkten. Eftersom innovationer är en viktig drivkraft för produktivitets-
ökningar och tillväxt, har utformningen av patentskyddet stor betydelse för samhällsekonomin. Denna uppsats analyserar hur ett starkare patentskydd påverkar investeringar i FoU och innovationer.
Uppsatsen analyserar en marknad med ett etablerat och ett nystartat företag, där patentskyddet påverkar det nystartade företagets val av teknologi. Det etablerade företaget använder en teknologi som det patenterat. Om patentet är smalt väljer det nystartade företaget, liksom det etablerade, att forska på den patenterade teknologin för att ta fram en förbättrad produkt. Detta riskerar dock att leda till onödig duplicering av forskningsresurser. Dupliceringen kan exempelvis innebära att företag bygger parallella forskningslaboratorier och gör samma typer av experiment. Om patentet istället är brett, väljer det nystartade företaget mellan att köpa en licens till det etablerade företagets teknologi, eller att forska på en alternativ teknologi för att undvika patentintrång. Den alternativa teknologin medför större osäkerhet eller högre kostnader, vilket ger lägre incitament att satsa på forskning. Samtidigt minskar den onödiga dupliceringen av forskningsresurser om de två företagen väljer olika teknologier. Utformning av patentskydd innebär alltså en avvägning mellan att å ena sidan öka incitament till forskning och å andra sidan minimera onödig duplicering av forskningsresurser.
Enligt teorin kan ökad patentbredd ge fler innovationer. Detta gäller om det etablerade företagets vinster från innovation är höga och om dess patenterade teknologi har en liten fördel gentemot alternativa teknologier. I det första fallet satsar det etablerade företaget mycket på FoU och då ger ett brett patent en stor minskning av forskningsdupliceringen. I det andra fallet kommer det nystartade företaget inte att minska sina FoU-investeringar nämnvärt om det använder en alternativ teknologi och då ger ett brett patent fler innovationer. Dock gäller att ju högre det nystartade företagets förhandlingsstyrka i licensförhandlingar är, desto mindre är fördelarna med ett brett patent.
Slutsatsen är att för att en ökning av patentbredden ska ge fler innovationer ställs specifika krav på företagens vinster från innovation, teknologiska förutsättningar, förekomsten av licensiering etc. I annat fall leder ökad patentbredd till färre innovationer. För att patentsystemet ska maximera innovationstakten krävs att man skräddarsyr patentskyddet för olika typer av innovationer och marknader. En generell ökning av patentbredden, som skett i USA, är inte en optimal patentpolitik.
