Elmarknadsauktioner fungerar så att elproducenterna binder sig vid en utbudskurva som anger hur mycket de är villiga att producera till olika priser. Vanligtvis är budkurvan trappstegsformad. Prissteget och kvantitetssteget anger de minsta belopp som priset respektive utbudet tillåts öka med i auktionen. Tidigare forskning har visat att trappstegsformad budgivning kan leda till ökad volatilitet i priserna. Vi visar att problemet undviks om auktionen utformas så att kvantitetssteget är litet relativt prissteget.
Budkurvorna på elmarknaden är vanligen trappstegsformade och det är exempelvis fallet på den svenska reglerkraftsmarknaden, en marknad som i varje ögonblick säkerställer balansen mellan utbud och efterfrågan. Tidigare forskning har kritiserat utformningen av elmarknadsauktioner med budtrappor, eftersom de teoretiskt kan leda till jämvikter med mer volatila priser pga. slumpmässiga inslag i budgivningen. Detta problem uppstår när den största producenten på marknaden är av kritisk betydelse, dvs. efterfrågan är så stor att den inte kan mötas av kapaciteten från den största producentens konkurrenter. Den tidigare slutsatsen är dock baserad på ett antagande om att kvantitetssteget är stort relativt prissteget. Vi visar att problemet undviks om auktionen istället utformas så att kvantitetssteget är litet relativt prissteget. Vidare bör auktionen undvika ytterligare restriktioner som begränsar antalet trappsteg per budgivare. Så länge som efterfrågan är liten, så att det inte finns någon producent av kritisk betydelse på marknaden, är dock relativt stora kvantitetssteg bra eftersom de stimulerar producenterna att bjuda under varandra. Detta ökar konkurrensen på marknaden. Möjligen bör därför en optimal auktion utformas så att prissteget ökar med priset; litet prissteg när efterfrågan är liten och priset är lågt samt relativt stort prissteg när efterfrågan är stor och priset är högt.
Ett vanligt antagande i teoretiska och empiriska modeller är att den trappstegsformade budkurvan kan approximeras med en jämn och kontinuerlig budkurva. Detta leder till jämvikter utan slumpmässiga inslag, och approximationen har därför kritiserats i tidigare forskning där kvantitetssteget har antagits vara stort relativt prissteget. Vi visar dock att approximationen är giltig för vårt antagande, där kvantitetssteget är litet relativt prissteget. Vi visar också att approximationen blir bättre för mindre pris- och kvantitetssteg, dvs. när antalet trappsteg i budkurvan ökar, så länge som kvantitetssteget förblir litet relativt prissteget.
