Denna uppsats analyserar IT-servicesektorns möjligheter att driva ekonomisk tillväxt i Indien. Samtidigt som denna sektor expanderat har andra delar av ekonomin halkat efter. I uppsatsen utvecklas en teoretisk modell för att belysa betydelsen av kopplingar mellan olika industrier inom en ekonomi. Särskilt lyfter vi fram problemen med att knyta för stor tilltro till en IT-sektor som grundar sig på exportefterfrågan, men som endast i begränsad omfattning stimulerar andra delar av ekonomin.
Indiens tillväxt har under senare år accelererat. Tillväxten är till stor del genererad av en produktivitetsökning i servicesektorerna. Särskilt brukar industrier inom den moderna IT-sektorn framhävas som tecken på Indiens ekonomiska framgångar. Denna tillväxt har möjliggjorts av en stor utländsk efterfrågan, en god tillgång på ingenjörer och annan högt utbildad arbetskraft samt statliga stödåtgärder.
Utvecklingen inom andra sektorer av ekonomin har samtidigt stagnerat. Ett viktigt skäl till den långsamma utvecklingen inom tillverkningsindustrin är en bristfällig infrastruktur som försvårar transporter och elförsörjning. En låg utbildningsnivå för individer med endast grundläggande utbildning bidrar även till den låga produktiviteten. Samtidigt har kostnaderna för högutbildad arbetskraft stegrats på grund av en stor efterfrågan från den framgångsrika IT-industrin. Dessutom hindras många verksamheter fortfarande av statliga regleringar och en byråkrati med betydande korruptionsproblem.
I uppsatsen hävdas att dessa båda utvecklingstendenser kan knytas till varandra. Framgångarna inom IT-sektorer har bidragit till en ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Detta försvårar reformer av ett system som traditionellt kanaliserat resurser till högre utbildning på bekostnad av kvaliteten i de grundläggande utbildningsstegen. IT-industrin har även kunnat kringgå brister i infrastruktur främst genom relativt sett billig kommunikationsutrustning, men även genom att energiförsörjning underlättats genom särbehandling. I likhet med utbildning finns en betydande risk att möjligheterna att kringgå befintliga brister skjuter upp nödvändiga reformer och investeringar i grundläggande infrastruktur.
Även om tillverkningsindustrins position är fortsatt svag på grund av dessa brister finns förhoppningar att det välstånd som genereras inom IT-industrin kommer att spilla över till andra delar av ekonomin. I uppsatsen presenterar vi indikationer på att dessa länkeffekter är relativt svaga. Detta argument analyseras i en teoretisk modell där olika delar av ekonomin hänger samman eftersom olika industrier använder varandras produkter som insatsvaror. En rad policysimuleringar genomförs där statligt stöd används för att antingen sänka kostnader för infrastruktur eller sänka kostnader för att anställa högutbildad arbetskraft. Indiens fall illustreras i denna förenklade modell av den senare policyn. Av simuleringarna framgår tydligt att ett bättre utfall erhålls om stödet riktas till infrastruktursatsningar. Skälet är att en förstärkning av tillverkningsindustrin genererar en ökad inhemsk efterfrågan för tjänster från IT-industrin.
