Is Financial Risk-taking Behavior Genetically Transmitted?

Att det finns markant variation mellan individer i fråga om en rad ekonomiska preferenser har stått klart länge. Orsakerna till denna variation råder dock mindre enighet om. I denna studie analyseras benägenheten att ta finansiella risker, där risknivån i en individs premiepensionsplacering används som ett övergripande mått på riskpreferenser. Med hjälp av data från 30000 tvillingar analyseras i vilken utsträckning olikheter vad gäller benägenheten att ta risker på finansmarknaden har en genetisk grund. I likhet med tidigare undersökningar baserade på laboratorieexperiment finner vi att 20–30% av variationen kan förklaras av genetiska faktorer.

Under de senaste årtiondena har beteendegenetiska studier baserade på tvillingpar och adopterade syskon bidragit till att belysa den relativa betydelsen av sociala och genetiska influenser för en mängd beteenden och egenskaper. Till dessa hör kognitiv förmåga, personlighet, politiska preferenser, rökning, alkoholkonsumtion, beteendestörningar och ett flertal viktiga sjukdomar.

Inom nationalekonomin har däremot beteendegenetiska tvillingstudier använts i begränsad utsträckning. Även om ett antal artiklar påvisat genetiska influenser på inkomst och utbildningsnivå, så är det bara nyligen som ekonomer intresserat sig för frågan om huruvida ekonomiska preferenser är ärftliga. Laboratorieexperiment har visat att det finns genetisk variation i givmildhet, riskaversion, tillit och rättvisepreferenser. Dessa rön är viktiga eftersom de bidrar till vår förståelse av individuell variation i ekonomiska preferenser och utfall, och hjälper oss att tolka korrelationen mellan föräldrars och barns ekonomiska preferenser i termer av arv och miljö.

Den svenska pensionsreformen som genomfördes under slutet av 1990-talet är ett naturligt experiment som erbjuder en unik möjlighet att undersöka preferenser gentemot finansiellt risktagande. Under det nya svenska systemet avsätts en summa motsvarande 2,5 procent av lönen som s k premiepension. Varje individ placerar sedan premiepensionen i någon eller några av det hundratal aktie- och räntefonder med varierande riskprofil som finns tillgängliga. Till skillnad från laboratorieexperiment, där insatserna är tämligen små, kan de beslut som individer fattar ha betydande konsekvenser för deras framtida pensionskapital.

I vår studie länkar vi persondata på 30 000 svenska tvillingar till deras premiepensionsplaceringar gjorda hösten år 2000. Med användning av klassiska beteendegenetiska metoder frågar vi därefter hur stor andel av den individuella variationen som förklaras av familjemiljö, genetiska faktorer, och övriga miljöfaktorer. Resultaten stämmer väl överens med nyligen utkomna rön från experimentella data, och tyder på att genetisk variation förklarar 20-30 procent av variationen i finansiellt risktagande.