Competencies and Institutions Fostering High-growth Firms

I denna studie analyseras hur det institutionella ramverket påverkar de snabbväxande företagen. Detta görs genom att analysera hur detta ramverk påverkar incitamenten för de många aktörer med kompletterande kompetenser som erfordras för att omvandla ny produktiv kunskap till snabbväxande företag.

I forskningslitteraturen finns belägg för att ett mindre antal snabbväxande företag, ibland kallade gaseller, har en avgörande roll när det gäller jobbskapande och ekonomisk tillväxt. Det finns också anledning att tro att de snabbväxande företagen reagerar mer på den ekonomiska politikens utformning och inriktning jämfört med de företag som saknar eller har svaga ambitioner att växa.

I denna uppsats analyseras hur det institutionella ramverket kan förväntas påverka de snabbväxande företagen. För att göra detta används den s.k. kompetensblocksteorin. Enligt denna teori drivs tillväxten på företagsnivå av en ständigt fortgående process där ny kunskap upptäcks, skapas och appliceras. Kompetensblocket består av de nyckelaktörer med kompletterande kompetenser som erfordras för att generera och kommersialisera nya affärsidéer: uppfinnare, entreprenörer, industrialister, venturekapitalister, aktörer på andrahandsmarknaderna, utbildad/yrkeskunnig arbetskraft och kompetenta kunder. Tillväxten är en funktion av hur väl dess aktörer förvärvar och använder sig av produktiv kunskap. Möjligheterna och incitamenten att göra detta bestäms av det institutionella ramverket eller ”samhällets spelregler”.

Analysen begränsar sig till rika länder där fundamentala institutioner som rättssäkerhet och privat äganderätt redan är etablerade. I uppsatsen identifieras tre knippen av institutioner som bedöms vara av särskild vikt för att befrämja tillväxten i snabbväxande företag: skattesystemet, arbetsmarknadens organisering och produktmarknadernas reglering.

Inom dessa tre institutionella kategorier finner vi att offentlig monopolisering av produktionen, där sådan förekommer, utgör det största hindret. Offentliga produktionsmonopol utan utmaningsrätt stänger i detta fall hela marknader för privata entreprenörer och venturekapitalister. Följaktligen kommer inte de kompetenser som dessa aktörer bidrar med att finnas tillhands.

Höga skatter och starkt reglerade arbetsmarknader har också en negativ effekt på framväxten av väl fungerande kompetensblock. Emellertid finns det ofta utrymme för åtgärder som mildrar dessa effekter, men dessa är kostsamma och skapar snedvridningar.

Näringsstrukturen liksom företagens ålders- och storleksfördelning kommer också att endogent anpassa sig till det institutionella ramverket. Detta innebär att ekonomin kommer att ha en närings- och företagsstruktur som relativt sett gynnas av det existerande ramverket.

Höga skatter och starkt reglerade arbetsmarknader tenderar att skapa snedvridningar som relativt sett missgynnar små och unga företag, särskilt i tjänstesektorn. Det är just sådana företag som tenderar att vara överrepresenterade bland de snabbväxande företagen.

Analysen pekar mot att kommersialiseringar av innovationer och skapandet av nya snabbväxande företag skulle underlättas om fler produktmarknader blev konkurrensutsatta och om skattestrukturen och arbetsmarknadsinstitutionerna reformerades så att framväxten av nya och mer effektiva kompetensblock stimulerades.