I början av 1900-talet ägde den rikaste procenten av befolkningen mer än hälften av den totala privata förmögenheten. I dag är andelen betydligt lägre, men utjämningen har upphört och förmögenhetsskillnaderna ökar. Om hänsyn tas till rika svenskars utlandstillgångar, något som inte görs i den officiella förmögenhetsstatistiken, har klyftan mellan de rikaste och den övriga befolkningen sannolikt ökat mer i Sverige sedan 1980 än i något annat västland.
Sambandet mellan effektivitet och förmögenhetsfördelning är omdiskuterat bland såväl nationalekonomiska forskare som samhällspolitiska debattörer. Vissa menar att en ojämlik fördelning är problematisk ur ett rättviseperspektiv, inte bara för att den speglar ojämna materiella levnadsvillkor utan också för att den kan påverka enskildas inflytande och makt i samhället. Andra menar istället att en ojämn fördelning är en naturlig del av miljöer med starka incitament för entreprenörskap och arbete och att förmögenhetsbildning utgör en viktig drivkraft för människor. För att kunna uttala sig om relationerna mellan ekonomisk utveckling och förmögenhetsfördelning krävs långa tidsserier som fångar förändringar i koncentrationen av förmögenhet över perioder av strukturell förändring. Vi presenterar nya resultat om den svenska förmögenhetskoncentrationens utveckling sedan industrialiseringen i början av 1870-talet fram till idag.
1900-talet en tid av förmögenhetsutjämning
Det svenska jordbrukssamhället i slutet av 1800-talet var mycket ojämlikt, där den rikaste tiondelen av befolkningen ägde mer än 90 procent av den privatägda totalförmögenheten. Industrialiseringen ledde inledningsvis inte till någon utjämning av resurserna men under större delen av 1900-talet minskade förmögenhetskoncentrationen desto mera. Till skillnad från övriga västvärlden var huvudorsaken inte att kapital förstördes i samband med världskrigen och 1930-talsdepressionen. I Sverige förklaras utjämningen istället av en gradvis snabbare tillväxt av förmögenheter längre ner i fördelningen som en följd av bl a utbildningsväsendets utbyggnad och egnahemsrörelsen.
Förmögenhetsskillnaderna har ökat efter 1980
Den kraftiga utjämningen pågick i Sverige fram till åren kring 1980 då den avstannade och istället förbyttes i en ökad spridning av förmögenheterna. Exakt hur stor denna ökning varit är dock en öppen fråga. SCB:s officiella statistik redovisar en ytterst marginell ökning, där den rikaste procentens andel vuxit från ca 17 procent 1980 till ca 20 procent idag. Detta bortser dock från de mycket stora utlandstillgångar som enligt Riksbankens betalningsbalanser vuxit sedan 1980-talet. Våra beräkningar av vad inkluderandet av detta utlandskapital skulle betyda för förmögenhetsutvecklingen för den rikaste procenten tyder på att deras andel skulle öka kraftigt till runt 30 procent av den totala förmögenheten. Detta är en dramatisk ökning i koncentration som inte har sin motsvarighet i något annat västland för vilka jämförbara data finns.
