Företagssammanslagningar är ett viktigt medel för en effektiv strukturomvandling av ekonomin. Samtidigt kan förvärv leda till att konkurrenstrycket minskar vilket kan missgynna konsumentintresset. En viktig fråga är därför om företag väljer att genomföra de mest önskvärda förvärven. En ny uppsats pekar på att det finns risk för att konkurrensbegränsande förvärv undantränger samhällsekonomiskt önskvärda sammanslagningar.
EU-kommissionens beslut år 2000 att förbjuda sammanslagningen mellan Volvo och Scania kritiserades av svenska deltagare i den samhällsekonomiska debatten. Kommissionen ansågs bland annat missgynna små medlemsstater. Då Volvo förvärvade Renaults lastbilsdivision strax efter förbudet, hävdades även att Kommissionen förde en illegitim industripolitik i syfte att skapa gränöverskridande europeiska företag.
Även om förbudet väckte viss debatt bland forskare så var det åtminstone väl rotat i ekonomisk teori. Förvärvet skulle ha inneburit att det sammanslagna företaget hade uppnått en monopolliknande ställning i Norden med medföjande risk för ökade lastbilspriser. Anmärkningsvärt är även att Kommissionens andra beslut – att tillåta Volvos förvärv av Renault – inte ifrågasattes av forskare. Orsaken är att Volvo och Renault huvudsakligen var verksamma på olika geografiska marknader och att förvävet därför förmodligen gynnade konsumenterna. Om ett förvärv inte begränsar konkurrensen utan endast innebär kostnadsbesparingar (t ex pga rationaliseringar), är det troligt att konsumenterna tar del av besparingarna i form av lägre priser.
Ovanstående förlopp väcker även frågan om företag väljer sammanslagningar som undantränger alternativa och, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, mer önskvärda förvärv. Den teoretiska analysen i uppsatsen tyder på att denna risk ej är försumbar på marknader med ett fåtal dominerande företag. Analysen tar sin utgångspunkt i ett robust samband inom ekonomisk teori. Om ett förvärv syftar till att öka priserna på en marknad, får det till följd att konkurrenstrycket minskar och därför ökar konkurrenternas vinster. Omvänt så minskar konkurrenternas vinster om de samgående företagen sänker sina priser och därigenom ökar konkurrenstrycket.
Effekterna på konkurrenternas vinster kan ge företag starka incitament att genomföra konkurrensbegränsande förvärv på bekostnad av konkurrensbefrämjande och samhällsekonomiskt önskvärda förvärv.. Konkurrenterna har t.ex. starka incitament att förhindra konkurrensbefrämjande förvärv genom att köpa upp något av de deltagande företagen. Om detta alternativa förvärv dessutom är konkurrensbegränsande, har de andra företagen svaga incitament att förebygga det, eftersom deras vinster ökar. Sammantaget medför dessa effekter att konkurrenter till potentiellt konkurrensbegränsande förvärv värderas högt medan konkurrenter till potentiellt konkurrensbefrämjande förvärv värderas lågt. Därför finner också budgivare det mera lönsamt att köpa upp de lågt värderade företagen och detta beteende leder till att de konkurrensbegränsande förvärven genomförs.
Analysen tyder på att de samhällsekonomiska vinsterna av att förbjuda konkurrensbegränsande förvärv kan ha
