Vilken betydelse har utlandsägande och utländska uppköp på lönespridningen och är det själva ägandet eller uppköp i sig som har störst påverkan? Dessa frågor studeras i en forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforskning författad av Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall. Resultaten visar att den grupp som lönemässigt gynnas av ett uppköp är högutbildade personer med kvalificerade arbeten som chefer eller specialister. Övriga grupper får en sämre löneutveckling än vad som skulle ha varit fallet om företaget inte blivit uppköpt. När vi jämför svenska uppköp av utlandsägda företag som har verksamhet i Sverige med utländska uppköp av svenska företag skiljer sig dessa åt endast marginellt. Detta tyder på att det är ägarförändringar och inte typ av ägare som har störst inverkan på lönestrukturen.
Tidigare forskning har funnit att genomsnittslönen är högre i företag med utländska ägare. Resultat baserade på företagens genomsnittslöner behöver dock inte betyda att lönen för enskilda anställda ökar med utlandsägande. Genom att studera enskilda anställdas löner finner författarna i en tidigare studie att lönen inte är högre i utlandsägda företag. Det kan dock finnas skäl till att ägarbytet påverkar olika grupper av anställda olika. I denna uppsats studeras därför sambandet mellan utländska uppköp, multinationell verksamhet och lönespridning. Analysen baseras på detaljerade data som möjliggör kontroll för en rad olika individ- och företagsegenskaper som kan tänkas påverka resultaten.
Varför ska vi då förvänta oss att utländska uppköp påverkar relativlöner? En förklaring utgår från att utländska multinationella företag besitter företagsspecifika kunskaper som de inte vill sprida vidareförsöker förhindra att spridas vidare. Ett sätt att göra detta är att betala en lönepremie till anställda som har tillgång till specifika kunskaper. Syftet är att undvika att anställda slutar och istället börjar arbeta hos konkurrenter. Det är dock troligt att en lönepremie inte behöver betalas till samtliga i personalen, utan främst till ett antal, för företagen, centrala personer som besitter någon form av företagsspecifik tillgång.
Mönstret i löneutvecklingen efter ett uppköp är förvånansvärt stabilt, oavsett om vi delar upp de anställda efter utbildningsnivå eller efter hur kvalificerade arbetsuppgifter de har. Den grupp som lönemässigt entydigt gynnas av ett uppköp är högutbildade personer med kvalificerade arbeten som chefer eller specialister. Övriga grupper får en sämre löneutveckling än vad som skulle ha varit fallet om företaget inte blivit uppköpt. När vi delar upp gruppen med kvalificerade arbeten i verkställande direktörer, övriga chefer, och övrig personal med kvalificerade tjänster, blir mönstret ännu tydligare. Den yrkeskategori som gynnas mest av ett uppköp är verkställande direktörer. Övriga chefer har också en positiv löneutveckling efter uppköp.
När vi jämför svenska uppköp av utlandsägda företag med verksamhet i Sverige med utländska uppköp av svenska företag skiljer sig dessa åt endast marginellt. En möjlig förklaring till detta är att de nya ägarna vill behålla det uppköpta företagets nätverk och nyckelpersoner och därför erbjuder dem en lönepremie. De observerade löneförändringarna som följer på uppköpen är också förenliga med teorier som utgår från att uppköpstillfällen ger möjligheter för nya ägare att omförhandla olika kontrakt och genomföra omstruktureringar. Resultaten tyder på att det är ägarförändringar och inte typ av ägare som har störst inverkan på lönestrukturen.
