Betalar utlandsägda företag verkligen högre löner än svenskägda företag? I en studie vid Institutet för Näringslivsforskning analyserar Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall sambandet mellan utlandsägande, utländska uppköp och löner. Resultaten visar att ett utländskt uppköp av ett svenskt företag leder till en något långsammare löneökningstakt än om företaget stannat i svensk ägo. Den högre genomsnittslönen i utlandsägda företag beror istället på att de utländska uppköpen är inriktade mot svenska höglöneföretag med välkvalificerad arbetskraft. Den huvudsakliga skillnaden finns mellan utländska företag och svenska lokala företag. Det är sålunda multinationalitet, snarare än nationalitet, som förklarar löneskillnaderna.
Under 1990-talet har betydelsen och omfattningen av utlandsägda företag ökat i OECD-området. Detta gäller i hög grad även Sverige. Enligt statistik från SCB hamnade Sverige år 2000 på en femteplats i fråga om de utlandsägda företagens andel av antalet anställda inom tillverkningsindustrin. Hur påverkar då den ökade internationaliseringen löner och sysselsättning? En omfattande litteratur har jämfört löner i inhemska och utlandsägda företag och funnit att utlandsägda företag betalar högre löner än nationella företag. En nackdel med dessa studier är att de inte analyserar enskilda individer, utan företagens genomsnittslöner. Den observerade löneskillnaden kan exempelvis bero på att utlandsägda företag är överrepresenterade i höglönesektorer eller att arbetskraftens sammansättning skiljer sig åt mellan de olika typerna av företag.
För att undersöka om utländska företag betalar relativt sett högre löner än inhemska för individer med jämförbara produktiva egenskaper använder denna studie detaljerade samkörda individ- och företagsdata och jämför löner på individnivå istället för genomsnittslöner på företagsnivå. Detaljrikedomen på data möjliggör också användning av nya tekniker för att beräkna sambandet mellan utlandsägande och löner.
För att erhålla jämförbarhet med tidigare studier presenteras först resultat baserade på genomsnittslöner på företagsnivå. Dessa resultat på företagsnivå är jämförbara med tidigare studier inom området; genomsnittslönen är högre i utlandsägda företag än i inhemska företag. Vid en uppdelning av inhemska företag i inhemska lokala företag och inhemska multinationella företag visar det sig dock att skillnaden huvudsakligen finns mellan utländska företag och svenska lokala företag. Löneskillnaden mellan utländska företag och svenska multinationella företag är tämligen liten. Detta innebär i sin tur att det sålunda är multinationalitet, snarare än nationalitet, som är av betydelse vid en analys av den ökade internationaliseringens effekter på löner.
Resultat baserade på företagens genomsnittslöner behöver dock inte betyda att lönen för enskilda anställda ökar med utlandsägande. Genom att studera löner på individnivå finner författarna att lönen inte är högre i utlandsägda företag. Tvärtom visar studien att ett utländskt uppköp av ett svenskt företag tenderar till att leda till en långsammare löneökningstakt än vad som skulle ha varit fallet om företaget stannat i svensk ägo. Den observerade högre genomsnittslönen i utlandsägda företag kan istället tillskrivas det faktum att de utländska uppköpen är inriktade mot svenska höglöneföretag med välkvalificerad arbetskraft. För de anställda däremot innebär utlandsägande i genomsnitt inget extra lönemässigt.
