Väljare röstar gärna på politiker som ser bra ut. Den slutsatsen drar Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara i en studie utgiven av Institutet för Näringslivsforskning där 2.772 deltagare har givit omdömen om 1.929 politiska kandidater från Finland. Den så kallade skönhetspremien är av begränsad storlek, men större än eventuella premier för andra uppfattade personliga egenskaper som kompetens och pålitlighet. Den politiska skönhetspremien är dessutom större för kvinnliga än för manliga kandidater. I det senaste finska riksdagsvalet fick de kvinnliga kandidater som bedömdes vara mycket vackra i genomsnitt fem procentenheter fler röster än kvinnor med ett medelmåttigt utseende.
Skönhet är en värdefull ekonomisk resurs. Människors utseende påverkar hur de uppfattas, bemöts och behandlas av andra – även av människor som de känner. Studier av arbetsmarknaden visar att vackra människor har fem till tio procent högre lön än genomsnittet medan oattraktiva har fem till tio procent lägre lön än genomsnittet. Dessa löneskillnader verkar inte bero på utelämnade förklaringar utan går tydligt att koppla till skillnader i utseende.
Den fråga som ställs i den här studien är om ett liknande samband finns i politikens värld. Får vackra politiker fler röster? Studien bygger på en webbenkät där 2.772 deltagare från olika länder (varav ingen från Finland) har givit 16.218 omdömen om 1.929 finska politiska kandidater. Bland annat har deltagarna på en femgradig skala fått ange hur vackra, kompetenta och pålitliga de uppfattar kandidaterna utifrån deras ansiktsbilder.
Bedömningen av skönhet verkar vara i stort sett densamma inom och mellan olika länder i västvärlden. Vi finner ytterst små skillnader i hur studiens deltagare från USA, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Danmark och en rad andra länder bedömer de finska politikerna. Detta stämmer väl överens med tidigare studier som finner att människor från olika länder och kulturer är förvånansvärt överens om vilka människor som är vackra.
Finlands valsystem är väl lämpat för studien eftersom personvalet är obligatoriskt. Kandidaterna i ett distrikt presenteras i bokstavsordning på sina partiers listor och varje väljare måste rösta på en kandidat. Finland är också intressant eftersom det inte finns några liknande studier av ett proportionellt valsystem eller av konkurrens mellan politiker som tillhör samma parti. Andra nyheter i studien är att könsskillnader undersöks explicit både bland deltagarna och bland politikerna, samt att resultat från en hypotetisk valsituation jämförs med resultat från verkliga kommunal- och riksdagsval.
Resultaten tyder på att skönhet, till skillnad från uppfattad kompetens och pålitlighet, genomgående ger fler röster, och att effekten är starkare för kvinnliga kandidater. Kandidater som före valet inte var riksdagsledamöter studeras extra noga. I det senaste finska riksdagsvalet fick sådana kvinnliga kandidater som bedömdes vara mycket vackra i genomsnitt fem procentenheter fler röster än kvinnor med ett medelmåttigt utseende.
