Hur stor andel av de totala inkomsterna i ekonomin går till dem som tjänar mest och på vad tjänar de sina pengar? I en ny studie vid Institutet för Näringslivsforskning visar Jesper Roine och Daniel Waldenström att de svenska toppinkomsternas andel av totalinkomsten föll kraftigt under större delen av 1900-talet, varav den största delen skedde före 1950 och den svenska välfärdsstatens framväxt. Efter 1980 ökade toppinkomsternas andelar, särskilt när inkomster från kapitalvinster inkluderas.
Forskningen om inkomstfördelning har tills nyligen riktat huvudintresset mot de lägre inkomstnivåerna. Ett antal nya studier av toppinkomster och toppförmögenheter i västvärlden har med uppseendeväckande resultat ändrat på denna ordning. I Sverige har toppinkomsternas utveckling inte kartlagts tidigare. Därför har kunskap saknats om hur den svenska inkomstfördelningens topp påverkats av såväl ekonomiska (t ex industrialisering, globalisering) som politiska (t ex välfärdsstat, skatteprogressivitet) utvecklingstendenser sedan 1900-talets början.
I denna studie analyseras förändringar i den svenska inkomstfördelningens översta del under perioden 1903–2004. Genom att utnyttja taxeringsmaterial har vi skapat serier över inkomstandelen före skatt och transfereringar för den översta tiondelen och delar av denna, t ex den översta procenten. För en stor del av perioden kan vi också dela upp inkomsterna efter inkomstslag (löner, egenföretagarinkomster, kapitalinkomster och kapitalvinster). Detta är centralt för att förstå de underliggande anledningarna till inkomstkoncentrationens utveckling.
Studien visar att de personliga inkomster (före skatt) som går till den översta tiondelen i inkomstfördelningen halverades från 1900-talets början fram till omkring år 1980 för att därefter öka. Denna utveckling drivs nästan enbart av förändringar i den översta procenten av fördelningen medan topptiondelens nedre halva varit nästan konstant under perioden. Det mesta av fallet inträffar före 1950, alltså före välfärdsstatens expansion. Den huvudsakliga förklaringen är minskade relativa förmögenheter, och därmed minskade relativa kapitalinkomster i toppen. Sedan 1980 har toppinkomsternas andel ökat och om kapitalvinster inkluderas i inkomstdefinitionen är denna ökning dramatisk. Internationellt sett är den svenska trenden över 1900-talet påtagligt lik andra västländers. Om kapitalvinster inkluderas efter 1980 liknar den svenska utvecklingen i synnerhet den anglosaxiska med dess kraftigt ökade inkomstkoncentration.
