Sänkta utländska vinstskatter kan leda till ineffektiva företagsförvärv om de utländska ägarna kan föra ut obeskattade vinster till sitt hemland efter uppköpet. Detta följer av att värdet för de utländska ägarna av ett uppköp då blir större ju lägre den utländska vinstskatten är. Detta visas i en forskningsrapport utgiven av IFN skriven av Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Jonas Vlachos.
En central del av globaliseringsprocessen är en fusionsdriven strukturomvandling där företag byter ägande över nationsgränserna i allt snabbare takt. I denna forskningsrapport analyseras hur förändringar i utländska företagsskatter och kapitalskatter påverkar effektiviteten i dessa fusionsdrivna strukturomvandlingar.
Analysen tar sin utgångspunkt i en teoretisk modell där ett flertal utländska ägare konkurrerar om att köpa upp ett inhemskt företag. När ett uppköp sker kan det sammanslagna företagets verksamhet bli mer effektiv om företagens tillgångar kompletterar varandra väl, men även uppköp utan effektivitetsvinster är möjliga. Ett företags inhemska ägare betalar både en skatt på företagets vinst och en kapitalskatt på den reavinst som uppstår vid en eventuell försäljning. De utländska ägarna betalar kapitalskatt i sitt hemland och antas även, exempelvis via internprissättningen, kunna föra ut obeskattade vinster till sitt hemland.
Studien visar att det är möjligt att sänkta utländska vinst- och kapitalskatter kan leda till att företag tas över av utländska köpare trots att dessa sköter verksamheten på ett mindre effektivt sätt än de inhemska ägarna. Om de utländska ägarna antas kunna föra ut obeskattade vinster till sitt hemland, kommer värdet för dem av ett uppköp att bli större ju lägre den utländska vinstskatten är. Detsamma gäller om den utländska kapitalskatten sänks, men analysen visar att detta endast gäller under vissa speciella villkor för de avdragsmöjligheter som gäller vid företagsförvärv.
En mer allmän slutsats från studien är att skattekonkurrens påverkar effektiviteten i fusionsdrivna internationella strukturomvandlingar. Studien visar att ökad skattekonkurrens kan leda till fler effektiva utländska uppköp såväl som fler ineffektiva utländska uppköp. I princip skulle därför en aktiv konkurrens politik kunna säkerställa att ineffektiva utländska förvärv drivna av skattefördelar blockeras, då de oftast skulle leda till prishöjningar på produktmarknaderna. Detta ställer dock mycket stora krav på konkurrensmyndighetens kunskap om effektivitetsförluster av det föreslagna förvärvet varför risker för ineffektiva utländska uppköp bör beaktas i en allmän skattepolitisk analys.
I uppsatsen studeras även effekter på inhemska skatteintäkter. I en situation där utländska företag kan föra ut obeskattade vinster är det inte överraskande att inhemska skatteintäkter kan minska då utländska företag förvärvar inhemska företag. Däremot visar vår analys att det inte är självklart att så sker. Om de olika företagens tillgångar kompletterar varandra väl vid ett förvärv kan de totala skatteintäkterna öka; även om alla vinster förs ut ur landet obeskattade. Orsaken är att konkurrensen mellan olika möjliga köpare innebär att värdet av uppköpet – alltså även värdet av att slippa betala skatt – tillfaller den inhemska ägare som säljer företaget. Eftersom ägaren måste betala reavinstskatt på sin kapitalvinst är det möjligt att de totala skatteintäkterna ökar.
