Vi undersöker hur 1918 års influensapandemi, Spanska sjukan, påverkade barnafödandet i Sverige. Vi finner att fertiliteten 1919–1920 steg i områden som drabbades hårt av epidemin i jämförelse med områden där en mindre andel av befolkningen dog. På längre sikt sjönk dock fertiliteten i områden där många människor miste livet.
Economics and Human Biology
Disease and Fertility: Evidence from the 1918 Influenza Pandemic in Sweden
Tidskriftsartikel
Referens
Boberg-Fazlić, Nina, Maryna Ivets, Martin Karlsson och Therese Nilsson (2021). ”Disease and Fertility: Evidence from the 1918 Influenza Pandemic in Sweden”. Economics and Human Biology 43, 101020. doi.org/10.1016/j.ehb.2021.101020
Boberg-Fazlić, Nina, Maryna Ivets, Martin Karlsson och Therese Nilsson (2021). ”Disease and Fertility: Evidence from the 1918 Influenza Pandemic in Sweden”. Economics and Human Biology 43, 101020. doi.org/10.1016/j.ehb.2021.101020
Författare
Nina Boberg-Fazlić,
Maryna Ivets,
Martin Karlsson,
Therese Nilsson
