Den här rapporten diskuterar hur man kan skapa ett bättre system för kunskapsuppföljning i den svenska grundskolan och hur resultaten i sin tur kan användas för att förbättra informationssystemet. Forskning visar att kunskapsmätning och kunskapsuppföljning i sig leder till bättre kunskapsresultat, bland annat därför att elever börjar studera mera vilket i sin tur höjer deras prestationer. Det svenska systemet för kunskapsuppföljning har enligt rapporten inte varit tillräckligt bra. Detta beror delvis på en stark decentralisering när det gäller vad som bedöms och hur det bedöms. Varken betygen eller de nationella proven har utformats för att kunna vara en tillförlitlig måttstock på elevers kunskaper.
Detta minskar värdet av den information som kan erhållas från kunskapskontrollerna. Inte minst gäller det vid bedömning av hur väl skolorna lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Uppföljning av enskilda elevers kunskapsnivå försvåras också.
Mot denna bakgrund skissas i rapporten på ett sammanhängande system från elevens skolstart för extern kunskapsuppföljning och resultatinformation i den svenska grundskolan. På så sätt kan elevernas kunskapsutveckling och skolornas prestationer lättare följas, men också hur kunskapsnivån i grundskolan i Sverige som helhet utvecklas.
