Svenska universitet har stor frihet när det gäller att utforma sina utbildningsprogram inklusive forskarutbildningen. Detta bör dock vara förenat med eget ansvar att fortlöpande utvärdera och vid behov ompröva dessa program. I olika sammanhang har vi och andra under senare tid diskuterat vissa aspekter på utvecklingen av forskarutbildningen i nationalekonomi vid svenska lärosäten (Alvesson och Sjöholm 2023; Grafström och Roth 2024; Henrekson m fl 2024; Hultkrantz 2024; Engwall 2021). Dessa inlägg har kretsat kring frågor om huruvida programmen och de karriärvägar som de inriktas för är ändamålsenliga sett utifrån ett nationellt samhällsintresse. Ytterst är frågan om skattebetalarna och det svenska samhället får de resultat av insatta resurser som de kan ha skäl att förvänta.
Ekonomisk Debatt
Bristen på nationalekonomiska doktorer i Sverige: ett växande samhällsproblem
Populärvetenskap
Referens
Henrekson, Magnus och Lars Hultkrantz (2024). ”Bristen på nationalekonomiska doktorer i Sverige: ett växande samhällsproblem”. Ekonomisk Debatt 52(8), 46–51.
Henrekson, Magnus och Lars Hultkrantz (2024). ”Bristen på nationalekonomiska doktorer i Sverige: ett växande samhällsproblem”. Ekonomisk Debatt 52(8), 46–51.
Författare
Magnus Henrekson, Lars Hultkrantz