Litteraturen om hur barns uppväxtvillkor och bakgrund påverkar framgång i vuxenlivet är stor och mångsidig. Vi redogör för hur betydelsen av familjebakgrund och barns fysiska och psykiska hälsa behandlas i den nationalekonomiska litteraturen – både i teoretiska modeller och empiriska studier. Därefter undersöker vi hur föräldrars utbildningsnivå, inkomster, socialbidragstagande och sammanboende hänger ihop med barns psykiska och fysiska hälsa, skolprestationer och utfall som unga vuxna.
Vår analys visar att det i dagens Sverige finns tydliga samband mellan familjebakgrund, hälsa, utbildning och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen. Det är framför allt barn till socialbidragstagare och till lågutbildade föräldrar som har låga meritvärden i grundskolan, lägre sannolikhet att klara gymnasiet och högre sannolikhet att ha socialbidrag eller vara utanför systemen vid 22 års ålder. Barn till socialbidragstagande har även sämre hälsa i barndomen. Ohälsa, framför allt psykisk, ökar risken för social utsatthet senare i livet och i motsats till internationella studier kan vi inte se att det bara skulle vara långvariga, kroniska problem som är bekymmersamma. Slutligen kan vi konstatera att barn till socialbidragstagare och separerade föräldrar inte bara drabbas oftare av ohälsa, ohälsan får gravare konsekvenser för dessa grupper utsatta barn.
