Rapporten analyserar vilken påverkan IKT och andra större teknologiska genombrott, som ångmaskinen och elektriciteten, har haft på den svenska produktivitetstillväxten. Rapporten visar att det för samtliga teknologiska genombrott har tagit lång tid från det att den första uppfinningen gjordes till dess att den har gett avtryck i produktivitetsstatistiken.
En viktig skillnad mellan genombrotten är att den teknologiska utvecklingen varit betydligt snabbare för den teknologiproducerande sektorn under IKT-revolutionen. Det talar för att potentialen för framtida produktivitetstillväxt är större för IKT-revolutionen än för ångmaskinen och elektricitetens genombrott. Resultat för USA och Sverige visar dock att sedan år 2000 har den IKT-producerande sektorns direkta påverkan på produktivitetstillväxten minskat. Istället är det TFP-tillväxten i de IKT-användande branscherna som i allt högre utsträckning bidragit till en hög produktivitetstillväxt. För att TFP-tillväxten ska fortsätta att vara hög i de IKT-användande branscherna krävs det att nya innovationer uppstår. Det är därför avgörande för ett land att utveckla ett gynnsamt institutionellt system för att möjliggöra att innovationer uppstår och sprids. Rapporten argumenterar för att en innovationspolitik är viktig där så kallade marknadsmisslyckanden uppstår. Utan att göra anspråk på att erbjuda en uttömmande policy-agenda diskuteras i rapporten följande områden: Såddfinansiering, standarder samt forskning och utbildning.
