Reformen av den svenska fastighetsskatten 2008 innebar att den tidigare proportionella skatten baserad på taxeringsvärde takades vid ett relativt lågt belopp. Till följd av detta betalar personer med lägre värderade fastigheter procentuellt mer i skatt än de som äger fastigheter med högre värde. Detta ökar även värdet på dyrare fastigheter. Reformen från 2008 har därför sannolikt bidragit till de ökade ekonomiska skillnaderna i Sverige.
I rapporten Rättvis och effektiv fastighetsskatt studerar Åsa Hansson fördelningseffekterna av reformen. Genom att analysera persondata går det att urskilja vilka som har gynnats mest av den löpande fastighetsskatten, fastighetsvärden och vinster vid försäljning. Hansson ger i rapporten förslag om hur fastighetsskatten kan utformas för att öka dess effektivitet och legitimitet.
