Den globala konkurrensen ställer allt högre krav på nya svenska företag att vara internationellt konkurrenskraftiga. Som ett led i att stärka företagens tillväxt på hemmaplan lyfter den svenska regeringen – inte minst i exportstrategin lanserad i december 2015 – fram så kallade born globals, det vill säga företag som redan från start är inriktade på export. Huvudskälet till att redan från start se hela världen och inte bara närområdet som sin hemmamarknad är att en snabb utlandsetablering förväntas ge betydande konkurrensfördelar.
Allmänintresset för born globals bygger i sin tur på en förväntan om att dessa företag skulle kunna bli särskilt viktiga för jobbskapande och tillväxt. Finns det då någon grund för en sådan förväntan? Ett första steg för att besvara den frågan är att studera i vad mån born globals skiljer sig från andra företag och om det finns effektiva policyåtgärder som kan riktas mot just dessa företag. I denna studie söker vi därför svaret på följande tre frågor:
- Växer born globals i snabbare takt än andra företag?
- Blir dessa företag större än andra företag?
- Går det att skapa born globals, det vill säga går det att utforma stöd för att övervinna de svårigheter som är förknippade med en utlandsetablering eller besitter born globals unika egenskaper?
I studien undersöker vi svenska born globals inom tillverkning, handel och tjänstesektorn mellan 1997 och 2015/2016. Vi diskuterar hur man definierar born globals, vilka företag som utgör målgruppen för svenska policyåtgärder, deras långsiktiga tillväxt samt risk för nedläggning jämfört med andra företag.
Flera ansatser tillämpas för att hantera begränsningar i datatillgången, i synnerhet vad gäller exportdata för tjänstesektorn. Tillgängliga data för tjänsteexporten på företagsnivå begränsar sig till en årlig urvalsundersökning och företagen som ingår varierar från år till år. Små och medelstora tjänsteföretag finns heller inte med i urvalet. Det är därmed inte möjligt att få en helhetsbild av svensk tjänsteexport, vilket också innebär att det saknas viktiga sakunderlag som vägledning till policyutformningen på tjänsteområdet.
