Denna rapport presenterar en uppdaterad kartläggning av alla relevanta mätningar av kunskapsutvecklingen hos eleverna i den svenska skolan t.o.m. september 2016. Huvudfokus ligger på att redovisa svenska elevers kunskapsnivå jämfört med snittet för andra länder enligt mätningarna PISA, TIMSS och PIRLS.
Sverige presterade förhållandevis väl i de tidigaste mätningarna kring sekelskiftet. Svenska elever presterade klart bättre än medelvärdet i både PISA och TIMSS på högstadiet. Svenska elever i årskurs 4 var dessutom bäst av samtliga länder i 2001-års PIRLS-mätning av läskunnighet.
Under 2000-talet faller sedan svenska högstadie- och gymnasieelevers resultat i samtliga delmoment och undersökningar utom en, vilket tyder på en både trendmässig och omfattande försvagning av det svenska skolsystemet.
Försämringen är stor både i absoluta och relativa tal. Samtidigt finns starka belägg för en betydande betygsinflation genom att de genomsnittliga avgångsbetygen i grundskolan trendmässigt ökar, samtidigt som resultaten i de internationella undersökningarna faller.
Den nedåtgående resultattrenden är ett resultat av försämrade resultat över hela linjen – från de mest högpresterande till de med svagast resultat. Genomgående är fallet störst i slutet av perioden. Fallet i läskunnighet och naturvetenskap i PISA är särskilt stort bland de mest lågpresterande och den största delen av fallet sker vid den sista PISA-mätningen.
De niondeklassare som deltog i 2012 års PISA-mätning är de enda som följt 1994 års läroplan, vilken innebar stora förändringar vad gäller ämnesinnehåll, betygssystem och lärarens roll. PISA-resultaten i framför allt läskunnighet och naturvetenskap tyder på att dessa förändringar har drabbat de svagaste eleverna hårdast.
Samtidigt är det viktigt att betona att fallet till en icke oväsentlig del drivs av kunskapsförsämringar bland de allra bästa eleverna. I PISA-matematik för årskurs 9 är till exempel den relativa försvagningen som störst i den högsta percentilgruppen. Detta framgår också av att en allt mindre andel av de svenska eleverna når de högre kunskapsnivåerna och av fallande resultat för de fem procent bästa eleverna.
Försämringen bland de fem procent bästa är särskilt stor i matematik; de svenska resultaten låg 2012 en hel standardavvikelse under genomsnittet för de fem procent bästa i OECD och en försvinnande liten andel av de svenska eleverna når upp till genomsnittet för de fem procent bästa i de länder som presterar allra bäst.
