Centraliserat betygssystem, diagnostiska prov med relativ rättning från första klass och oannonserade skolinspektioner av underpresterande skolor. Det receptet presenterar nationalekonomerna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny forskningsrapport från SNS.
I rapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem görs en kartläggning av ett hundratal internationella studier om informationens roll för skolsystemet. Resultaten tyder på att föräldrar reagerar på information om kunskapsresultat genom att välja mer högpresterande skolor till sina barn. Detta gäller även familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar. Studier visar också att offentliggörande av resultat stimulerar sämre skolor att förbättra sig.
I Sverige är informationen om skolornas utbildningskvalitet knapphändig och varken betyg eller provresultat är jämförbara mellan skolor, enligt forskarna. – Att sprida information om hur skolor presterar skulle vara ett kostnadseffektivt sätt att förbättra utbildningskvaliteten. Trots detta har svenska regeringar – oavsett partifärg – inte ägnat särskilt stor uppmärksamhet åt informationens roll, säger Henrik Jordahl.
Forskarna föreslår följande åtgärder:
- Centralisera betygssystemet för att göra betygen jämförbara. Det kan göras antingen genom att skolors betygssättning följer resultaten på centralt genomförda och rättade nationella prov eller genom examensskrivningar med utomstående examinatorer.
- Inför diagnostiska prov med relativ rättning från första klass. Utformningen kan variera från år till år. Med dessa prov kan man följa och informera om hur elever i olika skolor förändrar sina prestationer under hela skolgången.
- Inför oannonserade skolinspektioner. Det görs endast i undantagsfall i dag. Det är framför allt viktigt att skolor som underpresterar granskas. Skolinspektionen skulle kunna fokusera på kunskapsmässig kvalitet och tillgängliggöra information som hjälper föräldrar och elever med skolvalet.
