Sociala problem i segregerade bostadsområden i de stora städerna (ofta slentrianmässigt kallade »förorterna« trots att flera av dem likt Rosengård inte är förorter) har blivit en olycklig symbol i debatten om invandringen. De har kommit att representera Sveriges misslyckanden med att utnyttja den resurs invandringen utgör, även om en majoritet av de utlandsfödda inte bor i dessa områden. En strid ström av reportage beskriver låg sysselsättning, skolproblem och kriminalitet. Det är de bilderna från »förorten« som ofta präglar den offentliga debatten om invandring.
Ändå finns inget ödesbestämt över att områden med mycket invandrare ska ha dessa negativa associationer. Chinatowns och invandringstäta förorter i Kanada och USA har ofta präglats av hög sysselsättning och stark tillväxt.
Därför finns det en dubbel anledning att »göra något« radikalt för att vända trenden uppåt i dessa områden. För att förändra synen på invandringen allmänt i Sverige, men naturligtvis främst för att förändra läget för dem som bor i det som idag är utsatta områden. Dessutom finns stora samhällsekonomiska vinster att göra – fler i arbete betyder fler skattebetalare och minskad belastning på socialtjänst och kommunal service. Förbättrad hälsa innebär också mindre kostnader för stat och kommun. Omvänt riskerar effekterna av ett misslyckande bli mycket kostsamma – både för samhället och de boende. En kraftfull insats för att förändra läget kan därför löna sig långsiktigt för alla inblandade.
Utgångspunkten för den här boken har varit regeringens beslut att utreda så kallade nystartszoner, områden med gynnsamma villkor för företag, i de utsatta områdena. Som »skuggutredning« tar dock boken medvetet ett vidare grepp.
Få av de som skriver har själva bott eller bor i områdena som diskuteras, men det har heller inte varit utgångspunkten. Deskriptiva studier och berättelser inifrån har redan gjorts förtjänstfullt av många andra. Idén har varit att zooma ut och försöka se vilka idéer som kan bryta den övergripande utvecklingen.
Antologin ger inga färdiga svar. Författarna står var och en själva för sina slutsatser och pekar åt olika håll, ibland rentav i motsatta riktningar. Gemensamt har de dock att de visar att det finns vägar framåt och gott om idéer för att förändra situationen.
