De stora balansproblem som i dag ställer krav på den ekonomiska politiken kräver en helhetssyn på den svenska ekonomin. Inom en rad studier under senare år har faran av att arbeta med partiella eller för enkla förklaringsmodeller uppmärksammats.
Under många år utarbetade institutet analyser av industrisektorn till de statliga långtidsutredningarna. IUI ingick därmed i ett större utredningssammanhang, där totalanalysen skedde på annat håll. När den statliga långtidsutredningen beslöt att bygga upp en egen kompetens på industrianalyssidan, beslöt IUI att göra samma sak när det gällde makroanalysen av den svenska ekonomin. lUIs första Långtidsbedömning publicerades 1976 och den andra 1979. En särskild nordisk långtidsbedömning togs 1984 fram som ett gemensamt arbete mellan IUI, ETLA (Helsingfors), 101 (Bergen), IFFF och Det 0konomiske Råd (Köpenhamn).
1985 års långtidsbedömning fortsätter ett utvecklingsarbete som påbörjades 1979. Analysen byggs upp från mikroplanet och den dynamiska allokeringen av kapital och kunskapsresurser sätts i förgrunden. Detta innebär att inriktningen hos institutets långtidsbedömning blivit i hög grad institutionell. Företagens, familjernas och de politiska institutionernas förmåga att hantera långsiktiga beslut, samt konsekvenserna för makroekonomin har blivit ett huvudtema.
