Tre huvudmålsättningar har varit vägledande vid arbetet med denna skrift. Den första har varit att utarbeta prognoser för den privata konsumtionens fördelning på olika varor och tjänster. För att kunna göra så goda prognoser som möjligt krävs data av god kvalitet och den andra målsättningen har därför varit att revidera, komplettera och aktualisera det av institutet tidigare publicerade statistiska materialet (Bentzel [1957], Albinsson & Endredi [1966]) och att göra detta tillgängligt även för intresserade utanför institutet. Den tredje målsättningen har varit att försöka lämna ett bidrag till utvecklingen av analysmetoderna av privat konsumtion; även denna del av arbetet kan sägas vara bestämd av önskemålet att kunna göra goda prognoser.
Undersökningen behandlar endast den privata konsumtionen och inte offentlig eller annan konsumtion. Anledningen är att ett prognostiserande av offentlig konsumtion i många fall skulle kräva helt andra analysmetoder än de som är lämpliga för privat konsumtion. Det statistiska material över den privata konsumtionen som står till vårt förfogande täcker perioden 1931-68.
Den metod som använts i detta arbete kan i stort sägas innebära att vi sökt finna de långsiktiga tendenser, som präglat konsumtionsutvecklingen i Sverige under de senaste decennierna. Målsättningen har sålunda varit att undersöka hur och varför bestående förändringar inträtt i de privata konsumenternas beteende. Detta innebär, att vi mindre intresserat oss för tillfälliga svängningar än för långsiktiga strukturförändringar i konsumtionens fördelning på olika grupper av varor och tjänster. De prognoser vi gör är i grunden ingenting annat än ett framskrivande av dylika stabila mönster i hushållens konsumtionsbeteende under de senaste 30 åren. Det är därför naturligt att inleda med att peka på några sådana tendenser i vårt empiriska material.