Föreliggande undersökning behandlar nationalekonomins klassiska problem hur inkomsterna i samhället fördelas mellan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital. Detta problem tilldrog sig ett mycket stort intresse i äldre tiders samhällsekonomiska debatt; man likställde då den funktionella fördelningen mellan arbetskraft och kapital med den personella fördelningen mellan de två samhällsgrupperna arbetare och kapitalägare. Efter det senaste halvseklets sociala och politiska förändringar kan emellertid en sådan identifiering inte längre göras, vilket medfört att det politiska intresset för den funktionella fördelningen blivit mindre framträdande. Samtidigt därmed har inom ekonomisk teori tyngdpunkten i den funktionella fördelningens problematik förskjutits mot frågeställningar som sammanhänger med de allmänna betingelserna för den ekonomiska utvecklingen på kort och lång sikt. Såväl inom konjunkturteorin som inom teorin för ekonomisk tillväxt spelar den funktionella inkomstfördelningen en framträdande roll.
Genom en omfattande bearbetning av olika statistiska material har författaren, fil. lic. Karl G. Jungenfelt, kunnat beräkna arbetskraftens inkomstandel för vart och ett av åren från 1870 till 1950. Beräkningarna avser dels samhällsekonomin som helhet, dels vissa sektorer därav. Dessa tidsserier ger en tidigare inte förefintlig information om inkomstfördelningens långsiktiga utveckling.
Förutom de empiriska beräkningarna omfattar föreliggande undersökning en teoretisk analys av inkomstfördelningens bestämningsgrunder på kort och på lång sikt. Huvudvikten läggs därvid på frågan hur ekonomisk tillväxt och därmed sammanhängande förändringar i samhällsekonomin påverkar fördelningen. Den faktiska utvecklingen studeras sedan mot denna teoretiska bakgrund.