Avsikten med denna undersökning är att ge en bild av Sveriges utrikeshandel sådan den gestaltade sig vid tiden före det senaste världskriget, varvid treårsperioden 1936/38 betraktas som representativ.
Genom en bearbetning av den officiella svenska handelsstatistiken har ett grundläggande material erhållits. Ofta har härvid omfattande räknearbete varit nödvändigt, t. ex. för att erhålla länderfördelningen inom de olika varugrupperna, därvid man fått gå tillbaka till de enskilda positionsuppgifterna.
Utrikeshandeln måste emellertid ses i belysning av vilken roll den spelar för svenskt näringsliv. För exportens vidkommande har därvid gällt att fastställa dess andel av den inhemska produktionen (exportkvoter för resp. varor eller varugrupper), medan för importen andelen av den inhemska konsumtionen närmast är av intresse. En brygga mellan svensk handels- och produktionsstatistik har för ändamålet måst skapas, varvid i sistnämnda fall industristatistiken varit den utan jämförelse viktigaste. Det kan nämligen beräknas, att under den här behandlade perioden exporten till 95 proc. och importen till 75 proc. bestod av produkter, som ingå i den svenska industristatistiken. Som bekant äro emellertid i vårt land handels- och industristatistiken helt olika uppställda, den förra ifråga om gruppering och nummer i överensstämmelse med gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning, den senare i en av kommerskollegium beslutad gruppering och med en under nu ifrågavarande period år från år förändrad gruppering och numrering. I stort sett har det varit möjligt att uppställa en varugruppering, som medger direkt jämförelse mellan handels- och industristatistik. I övrigt har officiell jordbruks-, skogsbruks- och fiskeristatistik liksom en del av bl. a. livsmedelskommissionen utförda beräkningar anlitats för erhållande av produktionsuppgifter.
Vidare har försök gjorts att insätta den svenska utrikeshandeln dess internationella sammanhang. Svensk produktion och export ha sålunda betraktats dels från utbudssidan, varvid Sverige fått sin plats i raden av leverantörer, dels från efterfrågesidan, varvid de svenska produkternas betydelse för olika områden undersökts. På samma sätt ha svensk import och konsumtion ställts i förhållande till olika utländska produktions- och överskottsområden. Så långt tillgängligt statistiskt material tillåtit det, har därmed erhållits en bild av produktionens och konsumtionens lokalisering liksom av varuströmmarna mellan olika länder och områden, med särskilt aktgivande på Sveriges ställning som importör eller exportör av de olika varorna eller varugrupperna.