Den skrift om de textila industriernas struktur, som härmed framlägges som ett resultat av arbetet vid Industriens Utredningsinstitut, bildar ett led i institutets strävan att på en gång tjäna näringslivet och den ekonomiska forskningen. Till grund för institutets verksamhet ligger den tanken, att dessa båda syften kunna verka ömsesidigt befruktande. Näringslivet behöver å ena sidan tillgodogöra sig framstegen icke endast inom den tekniska utan även inom den sociala och ekonomiska forskningen. Den nationalekonomiska vetenskapen å andra sidan har på det teoretiska planet utvecklats till en punkt, där den hotas av stagnation, om den icke fördjupas genom ett mera intensivt studium av de faktiska förhållandena ute i näringslivet - genom en kombination av nationalekonomiska och företagsekonomiska studier.
Fältet för en sådan näringsekonomisk forskning är praktiskt taget obegränsat, även om man inskränker sig till de problem, som äro av särskild betydelse för den industriella utvecklingen. Bland sådana frågor på ett mera allmänt plan, som i olika sammanhang blivit berörda i institutets utredningar, kan man som exempel peka på arbetsmarknadsutveckling, lokaliseringstendenser och finansieringsproblem. Det är emellertid naturligt att i centrum för institutets intresse kommit att stå de frågor, som gälla industriens inre uppbyggnad, med andra ord industriens struktur, vad gäller inköps- och avsättningsmarknader, sysselsättning samt produktionens inriktning och fördelning på olika företag. Dessa strukturstudier ha ägnats åt olika viktigare branscher inom svensk industri. Den härmed framlagda volymen bildar den första av ett antal sådana studier med varierande uppläggning.
Syftet med dessa studier har i första hand varit att kartlägga branschernas uppbyggnad i ovan berörda hänseenden. Men avsikten har även varit att så långt det varit möjligt försöka utforska de till grund för denna uppbyggnad liggande ekonomiska sammanhangen. Om man på detta sätt lyckas förstå branschens förhållanden, bör man därigenom även kunna skapa en bättre förståelse för branschens problem, både bland dess egna yrkesutövare och från deras sida, som betrakta den utifrån.
En allmän erfarenhet från institutets arbete är, att de enskilda branscherna i regel ha en mera komplicerad uppbyggnad, än man tidigare räknat med. En del av förklaringen måste sökas på ett historiskt, geografiskt eller personligt plan. Icke ens vid en så ingående branschundersökning som den här framlagda har det varit möjligt att mera fullständigt klarlägga branschens struktur. Man tvingas ofta stanna vid vissa inför starkt differentierad, och de ekonomiska sammanhang, det gäller att klargöra, framstå som relativt komplicerade. Trots de med undersökningar av branschstrukturen förknippade svårigheterna är det institutets förhoppning att såväl denna studie som andra nu pågående skola skapa ökad klarhet om industriens förhållanden och ekonomiska förutsättningar.
I detta sammanhang skall endast pekas på ett förhållande, som i den föreliggande undersökningen blivit särskilt belyst. Redan vid uppläggningen av dessa branschundersökningar stod det klart, att eljest oförklarliga drag i olika industribranschers struktur antagligen i hög grad kunna finna sin förklaring i de speciella förhållanden, som känneteckna distributionen av deras produkter. Med en viss överdrift kan sägas, att produktionen bildar en spegelbild av distributionen. Först om man tar hänsyn till detta förhållande blir det möjligt att förklara de skillnader, som föreligga mellan industriens struktur i Sverige och i andra länder. Det är vanligt att i vissa avseenden uppställa den amerikanska industrien som en förebild i fråga om organisation och effektivitet. Ett närmare studium klargör, att de stora skillnader mellan svensk och amerikansk industri, som. ofta föreligga, i stor utsträckning betingas av den begränsade svenska hemmamarknaden och därmed sammanhängande särdrag hos distributionen och konsumtionen. En praktisk slutsats av institutets branschundersökningar blir därför också, att en fortsatt utveckling av den svenska industrien intimt sammanhänger med möjligheterna att på ett rationellt sätt samordna produktion, distribution och konsumtion.
