Hur bör forskningsprestationer mätas?

I takt med hårdnande konkurrens om forskningsmedel har behovet av att mäta och utvärdera forskningsprestationer ökat, liksom vikten av att de mått som används verkligen fångar det vi vill mäta. I denna artikel studeras och jämförs utfallet för fem olika mått på en avidentifierad population bestående av samtliga svenska professorer i nationalekonomi födda 1940 eller senare. Undersökningen visar att det mått (KMS) som användes i Tobias Lindqvists (2003) uppmärksammade undersökning och citeringar via Google Scholar ger upphov till snedast fördelningar. Antalet publicerade arbeten ger upphov till de jämnaste. Likaså är det betydande omkastningar i vilka personer som hamnar i toppen mellan de olika måtten. Rangordningens resultat beror alltså i hög grad på vilket mått man använder.