Andelen av alla personliga inkomster (före skatt) som går till den översta decilen i inkomstfördelningen halverades från 1900-talets början fram till runt 1980. Därefter har deras andel ökat. Denna utveckling drivs nästan enbart av förändringar i den översta procenten av fördelningen medan toppdecilens nedre halva (P90–95) varit nästan konstant under perioden. Det mesta av fallet inträffar före 1950, alltså före välfärdsstatens expansion. Den huvudsakliga förklaringsfaktorn är fall i toppinkomsttagarnas förmögenhetsandelar som resulterar i minskade kapitalinkomster. Sedan 1980 har toppinkomsternas andel ökat. Internationellt är den svenska trenden över större delen av 1900-talet påtagligt lik andra västländers. Efter 1980 finns dock tydliga skillnader mellan anglosaxiska och kontinentaleuropeiska länder med kraftigt ökad inkomstkoncentration i de förra. Beroende på hur kapitalvinster behandlas är den svenska utvecklingen mer eller mindre lik den anglosaxiska.
Ekonomisk Debatt
Svenska toppinkomsters utveckling 1903–2004
Artikel på svenska