IFN eftersträvar en hög forskningsproduktivitet. Ökad produktivitet utan bibehållen eller höjd kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är hur ofta vi får artiklar publicerade i de högt rankade tidskrifter som får störst akademiskt genomslag.
Nedan sammanfattas de kvantitativa och kvalitativa resultaten av IFN:s forskning under 2019. Utfallet jämförs sedan med tidigare år.
Utgivning på engelska
I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien innehåller även uppsatser som utomstående forskare i huvudsak författar när de är gästforskare vid IFN. I figur 1 anges antalet utgivna working papers åren 2001–2019. Antalet låg i genomsnitt på 22 per år till och med 2005. Från 2006 ökade antalet. År 2018 blev ett toppår i institutets historia med 64 utgivna working papers. Åren 2015–2017 var genomsnittet ca 50 papers per år och under 2019 utgavs 53 stycken.
Figur 1. Antal Working Papers utgivna av IFN, 2001–2019.
Att mäta hur mycket som publiceras utanför IFN:s egen serie är inte lika enkelt. Vetenskapliga publikationer kan ta sig olika former. Det är dessutom önskvärt att justera för om arbeten är ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN. En enkel summering ger antalet publicerade tidskriftsartiklar och kapitel i samlingsvolymer som givits ut i institutets digitala serie över engelska publicerade artiklar. Detta mått anges i figur 2 för perioden 2001–2019. 2019 publicerades 66 arbeten, vilket är en nedgång jämfört med de två tidigare åren men strax över genomsnittet för perioden 2014–2016. Nedgången i antalet artiklar när en justering görs för externa medförfattare är klart mindre och nivån är i linje med snittet under de föregående fem åren med undantag för toppåret 2018.
Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2001–2019.
Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 osv., enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar räknas som en halv artikel.
Figur 3 visar antalet publicerade tidskriftsartiklar med peer review, med och utan justering för externa medförfattare. 2019 publicerades 56 tidskriftsartiklar (35 med justering för externa medförfattare). Då det finns en betydande eftersläpning från att en artikel blir accepterad för publicering till att den ges ut är antalet accepterade artiklar ett bättre mått på forskningsproduktiviteten under ett visst år. Från och med 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s webbplats. År 2019 antogs 66 artiklar och bokkapitel för publicering (här finns dock en viss underrapportering). Här kan noteras att antalet accepterade artiklar var avsevärt större 2019 jämfört med 2018. Detta indikerar att antalet artiklar återigen kommer att öka 2020.
Figur 3. Antal artiklar i peer review-granskade tidskrifter, 2001–2019.
Anm.: Se figur 2.
Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Det är dock stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. Med enstaka undantag gäller att forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får ett mångdubbelt större genomslag. För att ta hänsyn till publikationernas kvalitet har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i årsboken på sid 52.
Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Den kvalitetsjusterade poängen är 158 år 2019, vilket är en minskning med ca 23 procent, eller 48 poäng, från 2018. Antalet accepterade artiklar 2019 var inte bara ovanligt stort, många av artiklarna är dessutom accepterade i högt rankande tidskrifter, vilket innebär att publiceringspoängen med största sannolikhet kommer att stiga 2020.
Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala 2001–2019.
Anm.: Se figur 2.
IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar – se tabell 1. Under 2019 publicerades 15 böcker och avhandlingar.
Tabell 1. Böcker och avhandlingar skrivna av IFN-forskare, 2008–2019.
Utgivning på svenska
Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, det vill säga att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, ingår i IFN:s verksamhet har publikationer på svenska en väsentlig betydelse. I de flesta fall skriver forskarna artiklar för svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men skrivandet kanaliseras även genom samlingsvolymer, expertrapporter, utredningar och böcker. Ofta handlar det om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Vi ger ut dessa arbeten i institutets serie Svenska publicerade artiklar. År 2019 innehöll denna serie 36 publikationer, vilket är det högsta antalet sedan 1979 och det näst högsta i IFN:s 80-åriga historia.
För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar och recensioner i svenska tidskrifter som Kvartal, Respons och Axess och i internationella magasin och skriftserier. Under 2019 publicerade IFN:s forskare 13 sådana bidrag på svenska och sju på engelska.
För att på ett tydligt sätt samla uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar finns sedan 2006 skriftserien IFN Policy Papers. I denna serie utkom ett arbete.
I serien Forskningsöversikter samlar vi kortare och längre rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden (ingår i princip alltid i andra serier). Översikterna ska vara författade av IFN-forskare. De kortare bidragen har i regel publicerats i IFN:s Nyhetsbrev/Newsletter. Övriga forskningsöversikter är ofta resultatet av de enskilda forskarnas samarbeten med myndigheter och andra uppdragsgivare. Under 2019 utkom sex översikter.
Figur 5. Svenska publicerade artiklar, 2001–2019.
Anm.: Se figur 2.
IFN:s forskare deltar också i betydande grad i samhällsdebatten med egna inlägg i dagspress och andra tidningar. Totalt publicerades 73 debattartiklar och krönikor av debattkaraktär av IFN-forskare under 2019, varav 16 bidrag i Svenska Dagbladet och 26 i Dagens Nyheter. Därutöver har IFN:s forskare publicerat 18 artiklar i svenska tidningar i form av krönikor och andra inlägg som inte bedömts som forskningsbaserade. Dessa finns listade på IFN:s webbplats under rubriken "Övrigt på svenska".