Anders Sandrews Stiftelse

Anders Sandrews Stiftelse är sedan 2025 en betydande finansiär av IFN:s forskning. Anslaget går under rubriken "Kultur, entreprenörskap och det svenska samhällsbygget", där IFN studerar olika kulturella aspekter i det svenska samhället.  Anslaget är på 20 miljoner kronor och löper över 5 år.

Forskningen bedrivs under IFN:s två forskningsprogram Entreprenörskapets ekonomi och Institutioner, marknader och näringsliv. Forskningsprogrammen leds av professor Lars Persson och docent Niclas Berggren. Övergripande ansvar för projektet har IFN:s vd, professor Fredrik Sjöholm.

 

Anders Sandrews Stiftelse bildades 1957. Ändamålet är att stödja unga studerande vid de konstnärliga utbildningarna med fokus på film och teater i vid mening samt äldre skådespelare och andra som utfört en betydande konstnärlig gärning inom teater och film. Stiftelsen ska även främja vetenskaplig forskning och spegla Anders Sandrews roll som entreprenör och företagsledare.


IFN genomför med hjälp av anslaget från Anders Sandrews Stiftelse en större satsning som syftar till att öka kunskapen hur kultur och entreprenörskap påverkar samhällen som det svenska. Projektet står på två ben. Det första är att undersöka hur kultur – i betydelsen värderingar, normer, sociala attityder och moral – påverkar samhällets funktionssätt. Denna del av projektet har stora implikationer för kultursektorns möjlighet att verka och frodas. Det andra delprojektet undersöker entreprenörskap i kultursektorn. Detta projekt inkluderar en större kartläggning över hur kultursektorn bidrar till tillväxt och sysselsättning i Sverige. 

Kultur och samhällsbyggnad

Utgångspunkten för denna del av projektet är att en ekonomi inte fungerar i ett vakuum utan består av människor av kött och blod, som påverkas av lagar och regler samt kulturen i samhället. Lagar och regler sätter gränser för hur mänsklig samverkan får gå till, medan kulturen rör människors inre: deras moraliska värderingar och attityder till sina medmänniskor. För att kunna veta hur dagens samhällsproblem ska kunna lösas är det därför viktigt att förstå hur dessa faktorer formar människors beteende. Vi forskar om just detta – om vilken betydelse olika värderingar och attityder för hur samhällen fungerar. I fokus står inte minst vilken roll tolerans, tillit och religion spelar både för hur ekonomin, politiken och civilsamhället (inklusive kultursektorn) fungerar. Nationalekonomisk forskning har alltmer kommit att belysa kulturella fenomen, men det är fortfarande ett nytt forskningsfält. På IFN finns en sammanhållen forskargrupp som studerar detta i ett nationalekonomiskt perspektiv, vilket ger nya insikter.

Entreprenörskap i kultursektorn

På IFN studeras entreprenörskap, och den forskningen kommer nu utvidgas så att den omfattar entreprenörskap i kultursektorn och kulturens betydelse för ett välfungerande näringsliv. Vi kommer att använda etablerade nationalekonomiska metoder för att kartlägga och analysera kultursektorns omfattning, utveckling och betydelse för samhällsekonomin. Vidare kommer vi att analysera hur kulturell bakgrund och kulturellt humankapital påverkar beslutsfattandet hos ledande befattningshavare i olika roller i näringslivet och företagens verksamhet. Det övergripande syftet med projektet är att studera hur kulturen påverkar företagande och entreprenörskap i näringslivet och samhället i stort, vilket är en negligerad fråga inom nationalekonomisk forskning och i svensk samhällsdiskussion.

Några av våra forskningsfrågor är:

  • Vilka faktorer förklarar utvecklingen av mänsklig frihet?
  • Vad kan förklara att mänsklig frihet varierar mellan länder och över tid?
  • Vilka kulturella faktorer påverkar mellanmänsklig samverkan, innovation och tillväxt?
  • Hur har sysselsättning, produktivitet och organisationsform utvecklats i den svenska kultursektorn de senaste decennierna?
  • Hur påverkar kulturella faktorer företagsledares beslutsfattande och företags prestation (produktivitet, innovation och sjukfrånvaro)?
  • Vilken betydelse har privat stiftelser för kultursektorn?

Projektet möjliggör:

  • Forskarkompetens inom dessa för svenskt samhälle avgörande frågor.
  • Unika databaser som gör det möjligt att studera hur kultur och entreprenörskap påverkas av olika institutionella faktorer.
  • En plattform för samverkan mellan experter, befattningshavare, journalister och forskare med fokus på kulturens och entreprenörskapets betydelse för samhällets utveckling och dess bidrag till den övergripande välståndsutvecklingen.

Följande ordinarie forskare deltar: Niclas Berggren, Andreas Bergh, Martin Ljunge, Therese Nilsson, Lars Persson, Fredrik Sjöholm, Mikael Stenkula och Roger Svensson.

Vi kommer rapportera om aktiviteter och resultat när projektet varit verksamt ett tag. Vid frågor, kontakta Lars Persson eller Niclas Berggren.