Upprop: Systemet för etikprövningar ett akut hot mot forskningen
Sveriges sätt att etikpröva forskning är unikt – och trots goda intentioner har det fått förödande konsekvenser inom samhällsvetenskap och humaniora. "Så här kan vi inte ha det – våra politiker måste agera nu!", skrev 2 489 forskare i Dagens Nyheter den 16 maj.
Anledningen till uppropet är att systemet för etikprövningar ses som ett akut hot mot forskningen. Forskare från IFN som skrivit under är Andreas Bergh, Magnus Henrekson, Henrik Jordahl, Anders Kärnä, Fredrik Sjöholm och Per Skedinger.
Jacob Lundberg ny forskare på IFN
Den 7 juni började Jacob Lundberg som postdok hos oss på IFN. Jacob kommer närmast från en tjänst som politiskt sakkunnig på Finansdepartementet och dessförinnan som chefsekonom på Timbro.
Jacob disputerade för några år sedan med en avhandling om skatter på Uppsala universitet och kommer att ingå i IFN:s forskningsprogram "Skatter och samhälle" med Daniel Waldenström som programchef.
Ny ESO-rapport
I en ny ESO-rapport skriver Daniel Waldenström, forskare och programchef vid IFN, tillsammans med Nikolay Angelov, att coronapandemin påverkade Sveriges ekonomi negativt. Därför införde regeringen flera stödåtgärder för att mildra pandemins effekter på företag och hushåll.
Men även om Sveriges prioritering av anställdas rätt till heltid, även i krislägen, dämpade den ekonomiska nedgången – så innebar denna prioritering högre arbetslöshet och inkomstskillnader.
Rapporten genererade även en debattartikel i Dagens Nyheter, "Svenska modellen ökar inkomstskillnader i en kris".
Global Award for Entrepreneurship Research 2023
Den svenske toppforskaren Per Davidsson, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och vid Australian Centre for Entrepreneurship Research, QUT Business School, erhöll den världsledande entreprenörskapsutmärkelsen Global Award for Entrepreneurship Research 2023 på Operaterrassen den 29 maj.
Davidsson belönades med 100 000 euro för sin banbrytande och inflytelserika forskning och för sitt nätverksbyggande inom entreprenörskap. Denna forskning om entreprenörskap och kultur – samt om tillväxt i de mindre företagen – har stärkt, breddat och utvecklat entreprenörskap som forskningsfält.
Policyseminarium om ekonomisk frihet och populism
Den 16 maj arrangerade IFN, inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av John Templeton Foundation, ett policyseminarium vid Center for Politiske Studier (CEPOS) i Köpenhamn.
Huvudtalare på eventet var Andreas Bergh, forskare vid IFN, som talade om ”Economic Freedom and Populism” – hur marknadsekonomin kan påverka den politiska utvecklingen och om den har bidragit till ökat genomslag för populistiska partier i Europa.
Därefter följde en panel bestående av Christian Bjørnskov (professor i nationalekonomi i Århus och affilierad forskare vid IFN), Robert Klemmensen (professor i statskunskap i Lund) och Karsten Bo Larsen (forskningschef vid CEPOS). I panelsamtalet diskuterades ämnet utifrån Andreas Berghs föredrag.
Se seminariet
I denna twittertråd sammanfattar Andreas Bergh sitt budskap
Gabriella Massenz har disputerat
Gabriella Massenz, postdok på IFN, är tillämpad mikroekonom. Hennes huvudsakliga forskningsintressen är offentlig ekonomi och skattepolitikens effekt på individers och företags beteende.
Gabriella disputerade den 24 maj vid Tilburg University med avhandlingen "On the behavioral effects of tax policy". I avhandlingen undersöker Gabriella hur egenskaper i skattesystemet påverkar beteendet hos företagare och deras företag.
Elina Bryngemark ny forskare på IFN
Den 8 maj började Elina Bryngemark på IFN. Elina är fil.dr. och disputerade vid Luleå tekniska universitet. Hon har gästforskat vid University of British Columbia i Kanada samt International Institute for Applied Systems Analysis i Österrike.
Elina arbetar empiriskt och har sin bakgrund i miljö- och energiekonomi. Hennes nuvarande forskning undersöker beteenderesponser till epidemiska risker och top-down policies som ämnar minska smittspridning.
Policyseminarium om deglobalisering och svensk ekonomi
Efter decennier av stadigt ökande globalisering är världen på väg in en ny fas och med anledning av detta bjöd IFN in till ett policyseminarium om "Deglobalisering och svensk ekonomi" den 9 maj.
Eventet var fullbokat och avslutades med en paneldiskussion där Ann Öberg, vd Almega, Fredrik Sjöholm, vd IFN, Håkan Jevrell, statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsministern, och Mattias Johansson, Head of Public Affairs på Volvo Cars, medverkade.
Accepterade vetenskapliga artiklar
Bruce Hearn, Lars Oxelheim och Trond Randøy, ”The Impact of Indigenous Culture and Business Group Affiliation on Corporate Governance of African Firms”. Corporate Governance: An International Review.
Denna uppsats analyserar hur ägarandelen av en affärsgrupp är kopplad till det ägda företagets val av företagstyrningsmodell och hur denna koppling påverkas av kvaliteten på den institutionella miljön. Vi studerar empiriskt hur den anglo-amerikanska företagsstyrnings-modellen används när ett afrikanskt företag gör sin entré på börsen.
Fredrik W. Andersson, Henrik Jordahl och Anders Kärnä, ”Ballooning Bureaucracy? Stylized Facts of Growing Administration in Swedish Higher Education”. Constitutional Political Economy.
Alla organisationer behöver fördela personal mellan administration och produktion, men att hitta rätt balans är komplicerat. Genom att studera de 20 vanligaste yrkena inom svenska högskolor och universitet finner vi att framför allt antalet anställda i administrativa befattningar som kräver högre utbildning har ökat kraftigt.
Niclas Berggren, Martin Ljunge och Therese Nilsson, ”Immigrants from More Tolerant Cultures Integrate Deeper into Destination Countries”. Journal of Comparative Economics.
Denna uppsats undersöker tolerans hos andra generationens invandrare i Sverige och Europa och dess betydelse för integrationen. Studien inkluderar integration på tre områden: det ekonomiska, det medborgerliga och det sociala. Vi finner att invandrare med mer tolerans i sin kulturella bakgrund integreras i högre grad inom alla tre områden.
Anders Kärnä och Patrik Öhberg, ”Misrepresentation and Migration”. Kyklos.
Svensk migrationspolitik har länge varit föremål för politisk konflikt. Denna uppsats studerar i hur stor utsträckning väljare och politiker haft samma åsikter i migrationsfrågor. Det har funnits en stor åsiktsskillnad mellan väljare och politiker under lång tid, men skillnaderna har minskat sedan 2018 då politikerna närmat sig väljarna.
Lorenzo Ardito och Roger Svensson, ”Sourcing Applied and Basic Knowledge for Innovation and Commercialization Success”. Journal of Technology Transfer.
Vi visar att uppfinningar som baseras på tillämpad kunskap ökar sannolikheten för innovation och att innovationen kommer ut snabbt på marknaden. Uppfinningar som baseras på grundkunskap leder däremot till mer lönsamma innovationer. Att kombinera grundkunskap och tillämpad kunskap ökar tiden för att omvandla en uppfinning till innovation.
Nikolay Angelov och Daniel Waldenström, ”The Impact of COVID-19 on Economic Activity: Evidence from Administrative Tax Registers”. International Tax and Public Finance.
Denna studie undersöker verksamheten i den privata sektorn i Sverige under covid-19-pandemin med hjälp av administrativa skattedata på företagsnivå. Den ekonomiska aktiviteten sjönk, men ekonomisk-politiska åtgärder bidrog till att mildra de negativa konsekvenserna av pandemin.
Christian Johansson, Anders Kärnä och Jaakko Meriläinen. ”Vox Populi, Vox Dei? Tacit Collusion in Politics”. Economics & Politics.
Konkurrens om väljare tvingar politiker att anpassa sig till medelväljarens åsikt. Men om det finns blocköverskridande åsikter hos politikerna som inte delas av väljarna, kan politikerna bilda en implicit kartell och välja att inte konkurrera i dessa frågor. Sådana karteller kan vara stabila över tid, men bryta ihop då nya partier uppstår.