Mångfald av företag i näringslivet är viktigt för en samhällsekonomiskt effektiv strukturomvandling. Denna mångfald gäller inte bara förhållandet mellan små och stora företag, eller unga och gamla företag utan även mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. Under finanskrisen minskade sysselsättningen betydligt mindre i familjeföretag än i icke-familjeföretag vilket medförde att familjeföretag hade en konjunkturstabiliserande effekt på svensk sysselsättning och därmed bidrog till motståndskraften i det svenska näringslivet.
Lars Persson är professor i nationalekonomi, vice vd på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), IFN Senior Research Fellow, samt chef för IFN:s forskningsprogram Entreprenörskapets ekonomi. Han disputerade vid Stockholms universitet 1998 och är affilierad med Centre for Economic Policy Research (CEPR, London) och ifo Institute i München.
Finanspolitiska rådets konferens om ekonomisk ojämlikhet
Den 20 oktober arrangerade Finanspolitiska rådet en heldagskonferens om ekonomisk ojämlikhet. Tre forskare från IFN deltog.
Therese Nilsson, professor och forskare vid IFN och Lunds universitet, presenterade aktuell forskning under rubriken "Income Inequality and Health". Therese talade om vad vi vet från forskningen om sambandet mellan inkomstojämlikhet och hälsa, vilka metodologiska utmaningar som finns och hur hälsoojämlikheten utvecklats under de senaste årtiondena i rika länder.
Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, talade på temat "Inequality in Sweden: New Data, New Perspectives". Daniel presenterade nya datakällor som kan förbättra vår förståelse för den svenska inkomstfördelningens utveckling under senare år.
Konferensen avslutades med ett panelsamtal där bl.a. Fredrik Sjöholm, professor och vd för IFN, deltog. Panelen diskuterade huruvida vi har fördelningspolitiska problem och vad vi i så fall kan göra åt dem.
Accepterade vetenskapliga artiklar
IFN:s forskning presenteras först i ett working paper. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. De studier som nyligen accepterats för sådan publicering handlar om allt från vilka ekonomiska faktorer som driver framgångar för populistiska partier till vilka långsiktiga konsekvenser hög skolfrånvaro leder till.
Niclas Berggren och Christian Bjørnskov. ”Does Legal Freedom Satisfy?”. European Journal of Law and Economics.
En uppsättning rättsregler i den liberala demokratin garanterar frihet för den enskilde att själv forma sitt liv. Denna studie undersöker om dessa regler räcker till för att göra människor tillfredsställda med den frihet de har. Vi finner att de inte gör det på egen hand, men i samspel med social tillit, materiella resurser och demokrati.
Pär Holmberg och Thomas Tangerås. ”A Survey of Capacity Mechanisms: Lessons for the Swedish Electricity Market”. Energy Journal.
Många länder ersätter elproducenter för att ställa kapacitet till förfogande för elmarknaden. På USA:s kapacitetsmarknader får alla anläggningar stöd, i Sverige är stödet begränsat till en strategisk reserv. Vi menar att det svenska systemet är att föredra på marknader som domineras av vattenkraft och förnybar el.
Haroon Afzali, Minna Martikainen, Lars Oxelheim och Trond Randøy. ”On the Role of Internationalization of Firm-Level Corporate Governance: The Case of Audit Committees”. Corporate Governance: An International Review.
Denna uppsats analyserar hur internationaliseringen av revisionskommittén i europeiska företag är kopplad till kvaliteten på den finansiella rapporteringen. Vi finner att detta samband är negativt och diskuterar vad som kan vara den bakomliggande förklaringen.
Niklas Elert, Dan Johansson, Mikael Stenkula och Niklas Wykman. ”The Evolution of Owner-Entrepreneurs’ Taxation: Five Tax Regimes over a 160-Year Period”. Journal of Evolutionary Economics.
Vi undersöker hur entreprenörer, definierade som aktiva ägare, har beskattats mellan 1862 och 2018. Genom att beräkna kapitalbeskattningen på en investering visar vi hur beskattningen för entreprenörer utvecklas över tid. Perioden kan delas in i fem skatteregimer som karaktäriseras av olika incitament för att starta och expandera företag.
Andreas Bergh och Anders Kärnä. ”Explaining the Rise of Populism in European Democracies 1980‒2018: The Role of Labor Market Institutions and Inequality”. Social Science Quarterly.
Denna uppsats undersöker om populistiska partiers framväxt i Europa kan kopplas till ökade inkomstskillnader på nationell nivå. Något sådant samband kan inte konstateras. Däremot finner vi ett positivt samband mellan hög arbetslöshet och vänsterpopulistiska partiers valframgångar, samt ett samband mellan stark anställningstrygghet och högerpopulism.
Sarah Cattan, Daniel A. Kamhöfer, Martin Karlsson och Therese Nilsson. ”The Long-Term Effects of Student Absence: Evidence from Sweden”. Economic Journal.
Frånvaro från skolan kan ha långvariga konsekvenser. Skolfrånvaro försämrar akademiska prestationer under skolåren, men påverkar även utbildning och arbetsmarknadsresultat senare i livet negativt. En viktig mekanism verkar vara att minskad undervisningstid som följer av frånvaro påverkar elevernas färdigheter, vilka ackumuleras över tid.
Magnus Henrekson, Dan Johansson och Johan Karlsson. ”To Be or Not to Be: The Entrepreneur in Neo-Schumpeterian Growth Theory”. Entrepreneurship Theory and Practice.
Den så kallade neo-schumpeterianska tillväxtteorin anses ha återinfört entreprenören i den nationalekonomiska huvudfåran. Vi visar att så inte är fallet. Utfallet av innovationssatsningar antas vara kända vid investeringstillfället, medan entreprenörskap i praktiken innebär att göra bedömningar och fatta beslut under genuin osäkerhet.
Mikael Elinder, Oscar Erixon och Olle Hammar. ”Where Would Ukrainian Refugees Go if They Could Go Anywhere?”. International Migration Review.
Vi beräknar hur många människor som kan förväntas fly från Ukraina och vilka länder de helst skulle vilja migrera till. Våra resultat visar att 12 miljoner människor kan vilja lämna Ukraina permanent. Internationell solidaritet skulle minska flyktingströmmarna till EU och samtidigt ta bättre hänsyn till ukrainarnas preferenser.
Ann-Sofie Isaksson och Dick Durevall. ”Aid and Institutions: Local Effects of World Bank Aid on Perceived Institutional Quality in Africa”. Review of International Organizations.
Medan vikten av att utveckla välfungerande statliga institutioner i utvecklingsländer är okontroversiell, är frågan om huruvida givare hjälper eller stjälper denna process mer omtvistad. Resultaten i denna studie ger dock anledning till optimism.
Fredrik Sjöholm. ”The Belt and Road Initiative: Economic Causes and Effects”. Asian Economic Papers.
Kina lanserade 2013 det s.k. Sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative, BRI). Vi finner att syftet med BRI främst är att komma till rätta med inhemska kinesiska obalanser. BRI har vidare lett till ökad handel och ökade utländska investeringar av kinesiska multinationella företag.
Bruce Hearn, Lars Oxelheim och Trond Randøy. ”The Influence of Business Groups on Board Composition in Offshore financial Multinational Enterprises”. International Business Review.
Studien ger en översikt över begränsningar vid tillämpning av bolagsstyrning med fokus på aktieägarvärdet i offshore-skatteparadis. Den ger en djupare insikt i familjers växande betydelse inom offshore-ekonomier.
Per Hjertstrand och Marcos Demetry. ”Consistent Subsets: Computing the Houtman-Maks Index in Stata”. Stata Journal.
Ett grundläggande antagande i nationalekonomi är att individer fattar rationella konsumtionsbeslut. Denna uppsats introducerar ett nytt kommando i dataprogrammet Stata för att mäta graden av rationalitet i individers konsumtionsval. Vi finner att graden av rationalitet varierar mellan individer.
Pågående forskning: Bristfällig ekonomisk analys bakom EU:s direktiv om minimilöner
Hösten 2020 lade EU-kommissionen fram ett förslag till direktiv om reglering av minimilöner i EU. Det antogs med stor majoritet av EU-parlamentet den 14 september 2022. Primära syftet med direktivet är att säkerställa en adekvat lägsta lön för alla arbetstagare i unionen och att därigenom motverka fattigdom bland lågavlönade.
Uppemot 20–25 miljoner arbetstagare kan påverkas av direktivet, då deras löner ligger under den höjda gränsen som kan komma att införas. Därför är det ett rimligt krav att den underliggande ekonomiska analysen är väl underbyggd.
I ett aktuellt Working Paper visar professor Per Skedinger, IFN, att EU-kommissionens analys är bristfällig och att man underskattar sysselsättningsförlusterna av kraftigt höjda minimilöner samtidigt som minskningen av fattigdom överdrivs.
Workshop: Cultures of Trust and Institutions of Freedom
I slutet av september samlades 16 forskare från olika discipliner och länder i Gamla stan i Stockholm för att presentera och diskutera ny forskning om tillit och institutioner. De förenades alla i en strävan att utforska hur samhällsvetenskap kan hjälpa oss att bättre förstå vad som behövs för att moderna samhällen ska fungera bra, både ekonomiskt och socialt. Arrangörer var Niclas Berggren, IFN, och Christian Bjørnskov, affilierad till IFN.
Ny kommunikationschef
Eva Strindberg Lindgren blir ny kommunikationschef på IFN den 1 januari 2023. Hon efterträder Eva Malm Öhrström som slutade på IFN i september 2022 för att tillträda tjänsten som kommunikationschef på Statens konstråd.
Eva Strindberg Lindgren kommer närmast från en tjänst som press- och kommunikationsansvarig på Installatörsföretagen, en del av Svenskt Näringsliv. Innan det arbetade hon som kommunikationsansvarig på Pacta/Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation, och dessförinnan för Volvo som Project Coordinator/Project Manager och som IT Communications Manager på SKF.
‒ IFN är ett institut som lägger stor vikt vid forskningskommunikation. Vi är framgångsrika i att sprida forskningsresultat till aktörer utanför det akademiska skrået, men för att bibehålla denna förmåga krävs såväl hårt arbete som en anpassning till förändringar i medielandskapet och i samhället i stort, säger Fredrik Sjöholm, vd för IFN.
‒ Jag är mycket nöjd med att Eva Strindberg Lindgren från årsskiftet kommer in och leder och samordnar en översyn över vårt kommunikationsarbete och en implementering av de förändringar som krävs för att IFN även framöver ska vara en tydlig röst i den svenska policydiskussionen. Evas breda erfarenhet och hennes positiva personlighet gör mig övertygad om att hon kommer att vara framgångsrik i detta arbete.
‒ Jag är väldigt glad, och ödmjuk, inför uppgiften som IFN:s nästa kommunikationschef, säger Eva Strindberg Lindgren.
‒ Mitt fokus de senaste åren har legat på arbetsmarknads-, näringslivs- och påverkansfrågor, och jag tar med mig många erfarenheter som jag tror kan komma till nytta för IFN. Att få bli en del av den nödvändiga forskning som bedrivs, och få kommunicera kring denna, känns oerhört spännande. Jag ser fram emot att stärka ett redan starkt varumärke ytterligare.
IFN-forskare får pris för sin forskning
IFN-forskaren Joacim Tåg belönas med pris för sin artikel ”What Prevents Women from Reaching the Top?”, skriven tillsammans med Matti Keloharju och Samuli Knüpfer (båda affilierade till IFN). Den är publicerad i tidskriften Financial Management som ges ut av Financial Management Association. Forskarna vann ”Pearson Prize (runner-up)” för bästa artikel de senaste två åren, samt även priset för bästa artikel i höstutgåvan 2022.
Författarna visar att kvinnliga chefer har lägre sannolikhet att bli utnämnda till vd och till välbetalda chefspositioner än män. Skillnader i kvalifikationer kan inte förklara detta då kvinnliga chefer är mer kvalificerade än männen. Istället visar artikeln att förklaringen är att kvinnorna halkar efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning.
Och från oss alla till er alla vill vi önska en riktigt God Jul och Gott Nytt År och samtidigt tipsa om lite julläsning. Nedan finner ni ett antal intressanta rapporter som under hösten presenterats av IFN:s forskare.
1 september 2022 | Elbrist i storstäderna – ett marknadsperspektiv
Pär Holmberg och Thomas Tangerås, IFN, presenterade en ny SNS-rapport. I rapporten ger de förslag på hur elmarknaden kan reformeras för att på kort sikt minska problemen med obalanser i elförsörjningen. Bland annat föreslår de att Storstockholm ska bli ett eget elområde.
12 september 2022 | En socialförsäkring i takt med tiden
Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, presenterade ESO-rapporten ”Tryggare kan ingen vara?”. Rapporten är skriven med Agneta Kruse, Lunds universitet. ”Socialförsäkringarna står inför stora utmaningar till följd av en åldrande befolkning, migration och framväxten av så kallade gig-arbeten som förändrar arbetsmarknaden. Vissa grupper gynnas medan andra drabbas – både sysselsättningsmässigt och ekonomiskt.”
19 september 2022 | Balansen mellan Riksbanken och Finansen
Lars Calmfors presenterade en ny ESO-rapport, ”Samspel för stabilitet”. Rapporten är skriven tillsammans med John Hassler och Anna Seim och handlar om samspelet mellan finans- och penningpolitik.
26 september 2022 | Betydelsen av att gå i en fristående gymnasieskola
Karin Edmark och Lovisa Persson, båda affilierade till IFN, presenterade en gemensamt författad SNS-rapport, ”Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor”, om effekterna av att läsa vid en fristående gymnasieskola. I rapporten undersöker de elevers skolresultat och övergång till eftergymnasial utbildning, men också om betygsättningen är likvärdig.
17 oktober 2022 | Elnätsmarknaden i Sverige och våra grannländer
Vid ett seminarium på SNS presenterade Erik Lundin rapporten ”Analys av priser och reglering på den svenska elnätsmarknaden. Vad kan vi lära av våra grannländer?”. Rapporten är samförfattad med Magnus Söderberg, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad.
1 december 2022 | Konkurrens på apoteks- och läkemedelsmarknaden
Matilda Orth talade om apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv på Konkurrensverkets policyseminarium. Matildas anförande baserade sig på rapporten ”Apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv” som är skriven tillsammans med Florin Maican, affilierad till IFN.