Energikrisen – låsningar och lösningar

Nyligen presenterade Pär Holmberg och Thomas Tangerås SNS-rapporten ”Elbrist i storstäderna – Ett marknadsperspektiv”, som ger förslag på hur elmarknaden kan reformeras för att på kort sikt minska problemen med obalanser i elförsörjningen. Bland annat föreslår de att Storstockholm ska bli ett eget elområde, att lokala elmarknader ska utvecklas så att efterfrågan blir mer flexibel samt att elnätstariffer ska ses som komplement till lokala marknader. Samtidigt krävs även långsiktiga reformer.

Pär Holmberg och Thomas Tangerås förespråkar mer marknadsbaserade lösningar och menar att många av de problem vi ser i dag är konsekvenser av såväl svenska som internationella politiska beslut som fattats under en lång tidsperiod.

– Just nu har Europa stor brist på gas, kol och vatten i vattenkraftverken. Dessutom har många kärnkraftverk stängts ned i förtid eller har tekniska problem. Det är därför som elpriserna är så höga. Många av de politiska utspelen

handlar främst om omfördelning av pengar, vilket inte löser de underliggande problemen. De kan till och med förvärra problemen, säger Thomas Tangerås som tycker att fokus istället på kort sikt borde vara att öka utbudet på el och minska efterfrågan. En sådan åtgärd är att utveckla lokala elmarknader för att efterfrågan ska bli mer flexibel. Pär Holmberg beskriver hur en sådan marknad kan utformas.

– Sverige är indelat i fyra elområden. På elbörsen är priset detsamma på varje plats inom ett elområde. Elbörsen bortser från nätbegränsningar inom ett elområde, men i verkligheten kan lokal elbrist uppstå inom ett elområde i exempelvis en storstad, om inte elen kommer fram på grund av flaskhalsar. Flexibilitetsmarknader är lokala och kan ta hänsyn till nätbegränsningar i storstäder och även beakta begränsningar i underliggande region- och lokalnät. Flexibilitetsmarknaderna kan bidra till att minska problemet med lokal elbrist genom att betala extra mycket till lokala konsumenter som är villiga att tillfälligt minska sin konsumtion, förklarar Pär Holmberg.

Hösten 2022 är vi mitt i en energikris och har en akut situation att lösa. Samtidigt har Sverige som mål att ställa om till 100 procent förnybar elproduktion fram till 2040. Då krävs mer långsiktiga reformer och Pär Holmberg menar att en blocköverskridande energiöverenskommelse skulle vara på sin plats:

– Vi kommer antagligen behöva kärnkraft efter 2040, så målet borde ändras till 100 procent fossilfri kraft och en blocköverskridande energiöverenskommelse som ger marknaden långsiktiga spelregler, säger Pär Holmberg. Det är viktigt att politiker inte dribblar med prissättningen eller straffbeskattar producenter under den pågående energikrisen. Det skulle medföra att den politiska risken ökar för producenterna och då minskar deras vilja att investera i ny produktion, säger Pär Holmberg. Han betonar också vikten av att påskynda och förenkla tillståndsprocesserna, både för uppbyggnad av nät och elproduktion. Dessutom bör elmarknaden utvecklas så att den blir bättre på att betala för stödtjänster som bidrar till att stabilisera nätet, avslutar han.

   
Läs mer om Pär Holmberg och Thomas Tangerås och deras forskning inom ramen för programmet Hållbar energiomställning. Lyssna också på en IFN-podd där de båda fördjupar sig i några av energikrisens låsningar och lösningar.

Pär Holmberg är docent i nationalekonomi och teknologie doktor i elkraftteknik, och Thomas Tangerås är docent i nationalekonomi. Båda är seniorforskare vid IFN och affilierade till Energy Policy Research Group vid University of Cambridge, England, samt Program on Energy and Sustainable Development vid Stanford University, USA. Thomas Tangerås är även programchef för IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.

Policyseminarium: Innovationspolitikens återkomst

I den nya antologin Questioning the Entrepreneurial State, utgiven av Springer förlag, ifrågasätter flera ledande svenska och internationella ekonomer den återgång till den slags statliga industri- och innovationspolitik som de ser tendenser till i Sverige och globalt. Riskerar den nya innovations- och industripolitiken att hämma innovationstakten? Finns det risker att riktade statliga satsningar blir alltför ensidiga och slår fel?

Det diskuterades vid IFN:s policyseminarium den 18 augusti där Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade sin forskning. Utöver dem, medverkade Tim Brooks, avdelningschef Företag, Tillväxtverket, Peter Svensson, analytiker, Tillväxtanalys och Anna Bergek, professor i innovationssystem och teknikpolitik vid Chalmers tekniska högskola. Samtalet leddes av moderator Åsa Julin

Läs mer och se seminariet

Världsledande forskare på IFN-konferenser i Vaxholm

Under sommaren har IFN varit värd för två internationella konferenser i Vaxholm som samlat världsledande forskare på områdena entreprenörskap och institutionell ekonomi.

I slutet av augusti hölls en konferens för att hedra Magnus Henrekson som var vd för IFN mellan 2005 och 2020. Temat för konferensen var entreprenörskap, humankapital och innovativa samarbetsblock – ämnen som även är centrala i Magnus Henreksons forskning och högaktuella för det svenska näringslivet.

På konferensen diskuterades frågor som: Hur skiljer sig entreprenörers humankapital från andra individers? Vilka kompletterande förmågor krävs för att entreprenörer ska kunna realisera sina projekt och vilka är de största hindren? Är det dessutom så att entreprenörskap kan göra politiska system mer uthålliga?

I juni hölls den återkommande konferensen IFN Stockholm Conference som i år hade temat ”The Economics of Culture and Institutions”. Arrangör var forskningsprogrammet Institutioner, marknader och näringsliv. Pågående forskningsprojekt om ämnen såsom entreprenörskap, marknader och moral, covid och tillit och många andra områden diskuterades under konferensen.

Accepterade vetenskapliga artiklar

IFN:s forskning presenteras först i ett working paper. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. De studier som nyligen accepterats för sådan publicering handlar om allt från hur lägre finansiell integration, brist på finansmarknadsreformer samt en stor andel hushåll med låga inkomster delvis kan förklara skillnaderna i internationell konsumtionsutjämning, till kunskapssynens betydelse för kvaliteten på ett lands skolsystem.

Christian Bjørnskov, Andreas Freytag och Jerg Gutmann. ”Coups and the Dynamics of Media Freedom”.
Economic Modelling.

Det är oklart om demokratier eller autokratier är mest benägna att tysta eller kontrollera media när försök att omstörta en regering äger rum. Vår skattning av pressfrihetens dynamik tyder på att endast framgångsrika kupper mot demokratier leder till en betydande minskning av pressfriheten. Effekten är störst i länder med höga offentliga utgifter.

Malin Gardberg. ”Financial Reforms and Low-Income Households’ Impact on International Consumption Risk Sharing”. International Finance.

Utvecklingsländer är mycket sämre på att utjämna konsumtionstillväxt med andra länder än vad utvecklade ekonomier är. Denna uppsats visar att lägre finansiell integration, brist på finansmarknadsreformer samt en stor andel hushåll med låga inkomster delvis kan förklara skillnaderna i internationell konsumtionsutjämning.

Gabriel Heller Sahlgren. ”Group Threat and Voter Turnout: Evidence from a Refugee Placement Program”. Economics & Politics.

Artikeln studerar effekten av flyktinginvandringen på valdeltagandet mellan 1985 och 1994. Den finner att flyktinginvandringen ökade sannolikheten att människor gick och röstade. Resultaten kan förklaras av grupphotsteorin, som förutspår att ökad heterogenitet leder till ökat valdeltagande via upplevelser om hot mot den egna gruppen.

Magnus Henrekson och Johan Wennström. ”The View of Knowledge: An Institutional Theory of Differences in Educational Quality”. Independent Review.

Den institution som avgör kvaliteten på ett lands skolsystem är dess kunskapssyn. Den styr skolarbetet och incitamenten för alla inblandade aktörer: lärare, elever, rektorer, föräldrar, huvudmän och myndigheter. I denna studie ställs en klassisk, faktabaserad kunskapssyn mot en postmodern och socialkonstruktivistisk kunskapssyn.

Florin Maican, Matilda Orth, Mark J. Roberts och Van Anh Vuong. ”The Dynamic Impact of Exporting on Firm R&D Investment”. Journal of the European Economic Association.

Denna studie visar att en tullavgift på exportvaror skulle minska mängden investeringar i FoU, med negativa konsekvenser för produktivitet och vinster i svenska industriföretag. Resultaten pekar på att en restriktiv handelspolitik har konsekvenser för utformningen av en effektiv innovationspolitik.