Assar Lindbecks karriär som forskare och ledande intellektuell spänner över en period på nästan 70 år. Bibliografin i Assars memoarer Ekonomi är att välja från 2012 fyller 21 tättskrivna sidor, och han gjorde otaliga insatser som expert och rådgivare till regeringar och internationella organisationer, inklusive ledande roller i viktiga utredningar som McCracken-kommissionen och Bjurel-delegationen på 70-talet, och inte minst Lindbeck-kommissionen på 90-talet.
I slutet av 50-talet tog han initiativ till en riktig doktorandutbildning i nationalekonomi i Sverige. Efter att ha studerat i USA importerade Assar Lindbeck den typ av doktorandutbildning som fanns där. Under sin tid på IIES la han grunden till vad som skulle bli en mycket framgångsrik nationalekonomisk forskarutbildning. Han medverkade också till instiftandet av det så kallade Ekonomipriset, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och var ledamot i priskommittén i 26 år.
Assar Lindbeck arbetade vid IFN:s föregångare IUI, och IFN i tre olika perioder, något han själv skrivit om. Redan då visade han den vilja och oräddhet för att ta strid för sin övertygelse som kom att utmärkta hans deltagande i den offentliga debatten. 1961–62 arbetade han med bostads-
marknadens problem. Under den andra perioden, ca 1965–68, analyserade han jordbrukspolitiken. Båda studierna lämnade stora avtryck i den svenska samhällsdebatten. Den tredje perioden på IFN inleddes 1995. Den perioden beskriver Assar Lindbeck själv som lugnare, en tid som präglades av artikelskrivande för internationella vetenskapliga tidskrifter. ”Eftersom det i huvudsak varit fråga om akademiska skriverier har jag, mig veterligen, inte retat upp vare sig några politiker eller företagare den här gången”, skriver han i IFN/IUI 1939–2009 – Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling.
Det må ha varit en lugnare period, men han var aktiv i forskningen och samhällsdebatten fram till sin död. Mellan 1995 och 2020 publicerade han 38 debattartiklar varav 31 i Dagens Nyheter. I den allra sista argumenterade han att den stora invandringen kräver dyra och politiskt smärtsamma reformer av bostadsmarknad, arbetsmarknad, rättsväsende och skola. Endast ett par veckor innan sin bortgång antogs en av de uppsatser han arbetade med (tillsammans med Jörgen Weibull) i den högt ansedda tidskriften European Economic Review. Två år tidigare publicerades artikeln ”Social Norms in Social Insurance” skriven tillsammans med Mats Persson i Journal of Political Economy, en av de fem absoluta topptidskrifterna i nationalekonomi.
Under hela sin karriär betonade Assar behovet av ”tvåbenta ekonomer” – utöver att forskarna förväntas bidra med högklassig frontforskning så bör de också se till att resultaten förs ut i samhället genom uppsatser i svenska tidskrifter, debattartiklar, mediaframträdanden, deltagande i offentliga utredningar och i andra sammanhang. Assar Lindbeck förkroppsligade själv detta ideal, något som illustreras av att förnamnet Assar räckte för att den samhällsintresserade skulle veta vem som avsågs.
Namnet stammar från det nordiska namnet Andswarur med betydelsen ”han som ger svar”. Om det är något som präglat Assars livsgärning – från början på 1950-talet ända fram till sin bortgång – så är det just att med hjälp av forskning och vetenskap söka svaren på tidens viktigaste frågor och kommunicera sina svar både till sina forskarkolleger och det omgivande samhället. Assar kommer att leva kvar som förebild och inspirationskälla hos alla oss som haft förmånen att uppleva honom på nära håll.